”Vi behöver öka förståelsen och kunskapen för hållbarhetens alla lager”

För egen del är design och inredningsarkitektur något jag från början var rädd för skulle vara ytligt. Ju mer jag lärt mig, desto mer ser jag däremot den starka kopplingen mellan design, ett cirkulärt levnadssätt och allt som skapas av människan. Hållbarhet för mig är något väldigt komplext och samtidigt kul och utmanade då man hela tiden måste tänka ett steg längre – något som ofta resulterar i bättre och mer välformulerade idéer. Jag ser hållbarhet inom inredningsarkitektur som något som för designen framåt samtidigt som man ser tillbaka på det som redan har gjorts.

För att bli klokare när det gäller begreppet hållbarhet, skulle man kortfattat kunna säga att hållbarhet är indelat i fyra olika delar:

Ekonomisk hållbarhet refererar till de ansträngningar som görs för att skapa en långvarig ekonomisk tillväxt utan att negativt påverka de andra tre delarna av hållbarheten inom ett samhälle.  Det kan vara välplanerade subventionerade bostäder gjorda med låg budget som generar stor effekt för ett samhälle, vilket även sträcker sig över till den sociala hållbarheten.

Social hållbarhet uppmuntrar samhällen och grupper att kommunicera med varandra och bevara gemenskap samtidigt som man respekterar social mångfald. Det kan innebära att man designar något som väcker debatt, skapar en plats för gemenskap eller designar för de i kris; exempelvis för hemlösa eller efter en katastrof.

Miljömässig hållbarhet är den de flesta ofta har bäst koll på. Det innebär att man ska bevara och skydda naturliga resurser, möta samhällets behov utan att riskera framtida generationers förmåga att tillgodose sina egna behov. Det kan allt från att bygga passiva hus till att använda sig av förnybara material.

De tre första känner de flesta till och har för vana att förhålla sig till, medan kulturell hållbarhet kanske inte klingar lika bekant. Man skulle kunna säga att kulturell hållbarhet är idén om att de sätt som används är grundade i tradition och att värderingar, seder, platser och sätt att leva på, ska respekteras och uppmuntras.   

Något som jag personligen finner extra viktigt som inredningsarkitekt är att fokusera på renoveringar istället för att bygga nytt. Det gör även att man inte måste lägga resurser på att expandera områden; snarare främja det redan existerande och förbättra områden med den hjälp som kan behövas för att få en bättre kvalitet. Renovering gör i många fall att flera av de olika kategorierna av hållbarhet faktiskt börjar användas.

Renovering främjar en ekonomisk hållbarhet men framförallt det kulturella. Hur kan vi bevara något som redan är bra men bara behöver lite extra kärlek och omtanke? Vad kan vi som inredningsarkitekter göra? Bör man bara gröpa ur en redan existerade lägenhet och göra allt grått och monotont för att matcha så mångas smak som möjligt? 

Nedan följer några exempel på konkreta aktioner vi inredningsarkitekter kan ta till för att ombesörja att alla fyra aspekter av hållbarhet faktiskt följs och levs upp till:  

• Något som kanske verkar vara självklart men som jag personligen anser ibland inte görs fullt ut är att forska kring platsen ordentligt. Vad var det här innan? Varför byggdes platsen från början? Finns det en tidigare renovering som har täckt/gömt kulturella delar av plats? Ju närmare man kommer till dessa svar desto mer kan man koppla sin renovering till platsen. Då är chansen mindre att man raderar allt som är där för att installera helt nytt och använda nya resurser.  Men också att renoveringen eller bygget kommer vara intressant och rimligt även i framtiden då det alltid kommer passa in eller kunna uppdateras i samma anda framöver.

• Använda sig  av byggtraditioner och material från sin omgivning. 
  På detta sätt kan man uppmuntra lokala arbetare och företag och samtidigt får platsen en ny respekt. Nya färg-och materialkombinationer kommer även komma fram som kanske inte skulle upptäckts annars. Detta skapar även utrymme att utveckla tidigare kulturella tekniker och material till ett modernt sammanhang.

• Se över byggnaden eller lokalens olika livsskeenden och hur man kan utveckla det. Förstå vad just denna plats behöver. Det kan vara: Rekonstruktion, att man rekonstruerar historiska byggnader eller liknande för att behålla dess koncept. Restaurering, där man fixar specifika delar av en byggnad. Återanvändning, att man tar en plats som tidigare har haft en användning och förändrar det till ett nytt syfte, exempelvis som vi kan se med olika industrilokaler. Att skapa en förlängning, i samband till tidigare lokal eller byggnad. 

Kontentan är att vi som arkitekter bör bli bättre på att förstå komplexiteten i det förflutna och dess kultur, men också att kunna förbättra för framtiden. Med detta stärker man ett områdes kultur och man visar hänsyn till den cirkulära designen. Inte minst skapar man något unikt och spännande då man kombinerar dåtidens idéer med dagens utveckling.

Texten är skriven av Emma Wanner, inredningsarkitekt och medlem i IA:s studentråd

Två kända och konkreta exempel på hållbar inredningsarkitektur:

• Villa Savoye har blivit en indirekt kulturell renovering – en byggnad som idag är en ikon för modern arkitektur. Med indirekt syftar jag på att från grunden var byggnaden menad att bryta omgivningen och inte direkt reflektera området. Idag har området dock fått en del av sin kultur tack vare Villa Savoy dit arkitektintresserade pilgrimsvandrar. Byggnaden var klar 1930 men stod övergiven 1940. Istället för att riva eller förstöra valde man att renovera byggnaden, som stod färdig först 1997.

• Musee d’orsay i Paris är ett exempel på återanvändning där man tog en av Paris största tågstationer och gjorde om det till ett museum. Man hittade en ny användning av platsen och en kulturell plats för staden samtidigt som man behöll dess karaktär. Idag är det en viktigt attraktion för staden och en plats där man kan förstå platsens historia.