Att respektera trä

Det massiva träet är levande och har hög personlighet. Varje liten träbit har levt och varit en del av ett större träd. Det kan vara värt att stanna upp och fundera en sekund över tiden det tar för trä att utvecklas. Det har tagit björken ca 60 år att uppnå rätt kvalité för möbeltillverkning. För asken tar det cirka 100 år och för eken räknar man med ca 120 årsringar, årsringar som sätter sin prägel och gör varje möbel unik. Att arbeta med massivt trä innebär också att känna respekt för råvaran, för vad denna tid åstadkommer i form av kvalitét och personlighet. Precis som den lilla träbiten är vi en del av en större värld och har ett ansvar för den.

En viktig aspekt när vi pratar om trämöbler är att formgivarens roll är avgörande för att uppnå hållbarhet. Med rätt formgivning och tillverkning åldras trä i möbler med värdighet och kan hålla i många generationer. Möblernas formspråk och karaktär ska stämma väl överens med sin samtid, och samtidigt genom sin kvalitet, form och funktion bara bli vackrare med tiden. En klassisk möbel ska också kunna användas och uppskattas generation efter generation, vilket kräver en hög nivå av formgivning. Det kan som formgivare vara värt att fundera över att de möbler som är klassiker idag och som har fungerat i flera generationer ofta betraktades som väldigt nyskapande i sin samtid.

En annan viktig del i ett hållbarhetstänk är spillet. Av respekt för träet som råvara och vår miljö är det viktigt att våra möbelproducenter gör sitt bästa för att ta till vara på det spill som oundvikligen är en del av produktionen. Detta är inte lätt eftersom varje träbit är unik och därför krävs det tränade ögon och händer för att avgöra hur varje planka bäst kommer till sin rätt så att onödigt spill undviks. Det finns många bra exempel på formgivning som tar tillvara spillmaterialet. Marie-Louise Hellgren, i ett spännande samarbete med Stolab, har lanserat pallen ”Lilla Snåland” som är helt baserad på spillmaterial. När Marie-Louise såg bitarna som blev över från tillverkningen av Lilla Åland kände hon att det fanns något att bygga vidare på. Hon tog med bitarna hem och började skissa på en ny möbel med utgångspunkt i råvaran och skapade en idé utifrån delarna istället för tvärt om. Numera går bitarna från Lilla Åland direkt över till produktionen av Lilla Snåland.

– Vi ser Lilla Snåland som ett riktigt bra exempel på upcykling, där man använder spillmaterialet på ett kreativt sätt för att skapa en ny möbel, säger Maria Perers, intendent för konsthantverk och design på nationalmuseum i Stockholm.

I en hållbar värld måste vi inredningsarkitekter och formgivare vara med och visa vägen.