Det finns många begrepp och yrkesroller kopplade till inredningsarkitektur. Här reder vi ut de vanligaste och beskriver vad en inredningsarkitekt gör, hur ett uppdrag kan se ut och vilka andra aktörer som ofta medverkar i processen.
Inredningsarkitektur är den gren av arkitekturen som arbetar med interiöra miljöer och hur människor använder, upplever och påverkas av dem. Ämnet omfattar bland annat rumsutformning, funktion, material, ljus, akustik, färg, möblering och hållbarhet.
Inredningsarkitektur handlar inte bara om hur en miljö ser ut, utan också om hur den fungerar och stödjer människors behov i vardagen. Den används bland annat vid utformning av arbetsplatser, skolor, vårdmiljöer, hotell, kulturbyggnader och andra offentliga miljöer.
Inredningsarkitektens uppdrag är att skapa så välfungerande och attraktiva interiöra miljöer som möjligt för människorna som ska använda dem. Inredningsarkitektur är den av de fyra arkitektdisciplinerna som arbetar i den minsta skalan och med människans direkta möte med den byggda miljön i fokus.
Ämnet omfattar allt som finns inuti ett rum, från väggar, golv, fönster och dörrar till ljus, färg, material, akustik, möbler och andra funktioner som påverkar hur en plats används och upplevs.
”Inredningsarkitektur är ett ämne som bygger på en bred förståelse för hur människan agerar i den byggda miljön. En fullvärdig interiör möter upp hela bredden av människans behov, även när de är till synes motsägelsefulla eller omätbara.”
Beskrivning av ämnet i boken Inredningsarkitektur, Ämnet och Yrket skriven av Torsten Hild.
Hållbarhet har blivit en allt viktigare del av inredningsarkitekturen. Frågor om återbruk, klimatpåverkan, materialval och resurseffektivitet påverkar idag både gestaltning och beslutsfattande i många projekt. Hur en interiör utformas kan ha stor betydelse för dess miljömässiga påverkan.
Läs mer om hållbarhet inom inredningsarkitektur.
Kontoret Snickeriet i Malmö av Elding Oscarson, beställare advokatfirman Lindahl. Foto: Markus Linderoth
Inredningsarkitekter jobbar med rumsutformning och rumsfunktioner i både nybyggnad och ombyggnad. Uppdragen kan handla om alla typer av byggnader där människor vistas, exempelvis hotell, arbetsplatser, skolor, sjukhus, privatbostäder, köpcentrum, restauranger, teatrar eller flygplatsterminaler. I Sverige är det ovanligt att en utbildad inredningsarkitekt utför uppdrag i privatbostäder, även om det händer. Uppdragen gäller oftast en offentlig miljö och rör bland annat akustik, belysning och material.
En inredningsarkitekt behöver ha kunskap om flera discipliner inklusive miljöpsykologi, arkitektur, produktdesign, dekoration och färglära. Inredningsarkitekten innehar också kompetens att analysera och utveckla arbetsstrategier för olika typer av verksamheter. Inredningsarkitekten anpassar sig till planritningar, tekniska installationer och byggnadsregler. En del inredningsarkitekter designar även möbler och andra rumskompletterande produkter. Inredningsarkitekter kan också arbeta som projektledare, förvaltare och upphandlare.
Inredningsarkitekter är en relativt liten yrkesgrupp i Sverige och många driver egen verksamhet. Övriga arbetar som anställda i arkitekt- eller inredningsarkitektföretag. Bara ett fåtal är kommunalt eller statligt anställda.
I Sverige har arkitektyrket delats upp i fyra olika inriktningar:
– Inredningsarkitekt
– Landskapsarkitekt
– Fysisk planeringsarkitekt
– Husarkitekt
Alla fyra kompetenser behövs i olika skeden av ett byggnadsprojekt. Samtliga fyra typer av arkitekter har utbildats i att ta hänsyn till, och skapa volymer och flöden med det mänskliga perspektivet i fokus. Dock skiljer sig utbildning och fokusområden åt i stor utsträckning. En landskapsarkitekt har till exempel stor kunskap om markegenskaper, träd och andra växter medan en inredningsarkitekt besitter kunskap inom möbeldesign och en husarkitekt inom väggkonstruktion.
I den byggda miljön har inredningsarkitekturen en särskild roll. Den berör oss alla, eftersom det är i inredningen som våra kroppar möter miljön. Det är inte bara en fråga om utseende, inredningen påverkar alla våra sinnen och våra aktiviteter. Den har en direkt inverkan på möjligheten att lyckas med våra jobb, att må bra och att trivas. Det finns en yrkesgrupp som är utbildad för att handskas med den fulla bredden av frågor som interiöra miljöer medför; inredningsarkitekter.
De utbildas på universitet under 3-5 år och studerar allt från tekniska funktioner och upplevelse till gestaltning och hållbarhet. För att sedan få medlemskap i Sveriges Arkitekter måste också två års arbetserfarenhet uppvisas.
Yrkes- och medlemstiteln SIR/MSA visar att personen uppfyller Sveriges Arkitekters krav för utbildning och yrkeserfarenhet inom inredningsarkitektur..
Sveriges Arkitekter ansvarar för yrkes- och medlemstitlar inom arkitektprofessionen. På deras webbplats finns information om krav och ansökningsprocess för den som vill ansöka om yrkestiteln SIR/MSA.
Läs mer om ansökan om yrkestitel hos Sveriges Arkitekter
Ämnet som handlar om utformning och utveckling av interiöra miljöer.
Person med utbildning inom inredningsarkitektur som arbetar med rumsutformning, funktion, gestaltning och användarperspektiv.
Ett närliggande begrepp som beskriver hur människor upplever och använder rum, miljöer och platser.
Yrkes- och medlemstitel inom Sveriges Arkitekter som visar att personen uppfyller organisationens krav på utbildning och yrkeserfarenhet inom inredningsarkitektur.
Vill du veta mer om utbildningsvägar, skolor och arbetsmarknaden för inredningsarkitekter?
Läs mer om Utbildning inom inredningsarkitektur
Arbetsprocessen börjar alltid med att användarnas behov definieras. Inredningsarkitekten lägger ned mycket arbete på att förstå användaren och vilka behov som faktiskt föreligger. Ett vanligt misstag i lokalförändringsprocesser är att behoven beskrivs för generellt. En ingående förstudie krävs, där behoven kartläggs noggrant.
Inredningsarkitekten adderar också krav om hållbarhet, säkerhet, ljus, flöden och alla andra aspekter som måste inkluderas. Därefter skapas idéer i nära samarbete med användarna om hur behov, krav och förväntningar skall kunna sammanfattas i en attraktiv gestaltning.
Idéerna utvecklas till listor och ritningar som sedan blir grunden för upphandling och själva byggandet. Tillsammans med användarna utvärderas slutligen resultatet. Projekten är komplexa då många olika parter och konsulter samverkar, och inredningsarkitekten stöttar sin kund genom hela processen.
En interiör kan vara antingen ett stöd eller hinder i vår vardag. Mycket görs idag trots våra rum istället för med hjälp av dem. Ofta beror det på att inte alla aspekter beaktats och behov inte blivit bemötta. För det krävs en kompetens som har djup kunskap om hur interiörer påverkar oss människor, och det är slutligen människan det handlar om.
Läs mer om inredningsarkitekterna Anna Harbom och Anna Lovehed yrkesval.
Fredrik Färg och Emma Marga Blanche utforskar nya sömnadstekniker i sitt nya Extreme stitching lab, i samarbete med Indukta. Foto: Martin Brusewitz
Ett inredningsprojekt involverar ofta flera olika aktörer som tillsammans ansvarar för planering, gestaltning, inköp och genomförande. Vilka som medverkar varierar mellan olika projekt, men följande roller är vanligt förekommande.
Fastighetsägaren äger byggnaden och ansvarar för fastighetens tekniska och fysiska förutsättningar. Fastighetsägaren är ofta en viktig part vid ombyggnader och större förändringar av lokaler.
Hyresgästen eller beställaren är den organisation eller verksamhet som ska använda lokalen. Det är vanligtvis beställaren som definierar verksamhetens behov och anlitar de konsulter som behövs i projektet.
Inredningsarkitekten ansvarar för att analysera behov, utveckla lösningar och gestalta interiören. Rollen omfattar bland annat funktion, arbetsmiljö, tillgänglighet, hållbarhet, materialval, belysning och möblering. Inredningsarkitekten fungerar ofta som en länk mellan användarnas behov och projektets övriga aktörer.
I vissa projekt genomförs upphandling och inköp av en särskild upphandlare. Uppdraget innebär att ta fram anbudsförfrågningar och genomföra inköp utifrån de underlag som tagits fram av exempelvis inredningsarkitekten.
Leverantören ansvarar för leverans och i många fall även montering av möbler, inredning, textilier, belysning eller annan utrustning som ingår i projektet.
Producenten tillverkar de produkter som används i projektet. Det kan exempelvis vara ett möbelföretag, ett snickeri eller annan tillverkare av inredningsprodukter.
När ska man använda sig av en inredningsarkitekt och när passar en annan kompetens? Förutom inredare finns det även andra kompetenser som ibland hamnar i den gestaltande rollen i ett inredningsprojekt. Vi reder ut de olika aktörerna och deras kompetens.
Inredare är ett generellt begrepp som mestadels används för alla som på något vis jobbar med inredning. En inredare har inte en akademisk utbildning inom området utan är oftast självlärd. Det är vanligt att en inredare tar betalt i form av provision på inredningen som köps in i ett inredningsprojekt.
Homestagingkonsult/stylist är en benämning på den yrkesgrupp som är specialiserad på att inreda och styla till exempel en bostad inför försäljning, rum inför ett inredningsreportage eller en butik med varor. En stylist är expert på att skapa en estetiskt tilltalande miljö med hjälp av dekoration, ofta för en kort tid framöver.
Husarkitekt är den i Sverige vanligaste typen av arkitekt och även den arkitekt vars kompetens ligger närmast inredningsarkitektens. Husarkitekten arbetar vanligtvis i en större skala än inredningsarkitekten. Hen är utbildad i att formge byggnader och inte i att gestalta inredningar, men hamnar trots det inte sällan i den rollen. Detta beror delvis på att de är i majoritet inom arkitektkåren.
Leverantör är den aktör som levererar möbler och inredning till ett projekt. Eftersom leverantören får sina intäkter baserat på vilken inredning kunden köper kan de ofta erbjuda en kostnadsfri inredningstjänst. Det är inte säkert att den som ger inredningsförslaget är utbildad inom inredning. En inredningsarkitekt däremot tar istället betalt för tiden de lägger ned och är därför inte bunden att föreslå ett specifikt märke utan arbetar uteslutande med kundens intresse i fokus.
Möbelvaruhus är ett liknande upplägg som en leverantör. De kan erbjuda en kostnadsfri inredningstjänst eftersom det medför att de får sälja en större mängd av sina egna möbler. Inte heller här finns någon kompetensgaranti. Ska du använda dig av denna tjänst bör du kontrollera att kompetensen hos inredaren passar ditt syfte.
Byggnadens historia får synas och skavanker lackas in. En ljust målad bröstning håller samman rummen. Industriklocka från Varvstadens återbrukslager. Foto: Markus Linderoth
Hållbarhet är idag en självklar del av inredningsarkitektens arbete. På IA:s temasida hittar du artiklar, intervjuer och kunskap om återbruk, klimatpåverkan, materialval och hållbar utveckling.
Läs mer om hållbarhet inom inredningsarkitektur
Inredningsarkitekturen har lika lång historia som den exteriöra arkitekturen, men det är inte alltid som det uppfattats som en egen disciplin. I antik arkitektur ser vi hur olika stilepoker har satt sin prägel på interiörerna. I äldre källor om interiörens arkitektur handlar det oftast om fast interiör, mer sällan om lös inredning. Under renässansen, både i Europa och i Sverige, kan man se i högre ståndsmiljöer att stora resurser lades på dekorationer av väggar och tak, såsom målningar, textilier och stuckatur. Ett exempel är träpanelerna och kassettaken på Kalmar slott. Från 1700-talet och framåt ägnas mer uppmärksamhet åt lös inredning, såsom möbler och textilier.
Svensk inredningsarkitektur har det senaste århundradet genomgått en stor förändring. Med avstamp i industrialismens intåg växte den så kallade folkhemsrörelsen sig stark på 20- och 30-talet. Den lämnade efter sig många inredningsarkitektoniska ideal som fortfarande lever kvar. Sedan dess har radhuslängorna, miljonprogrammet och den öppna planlösningen haft sina glansperioder som alla lämnat spår i de hem som hittills byggts. I dag verkar vi blicka framåt mot en ny modell av kollektivboenden och självförsörjande komplex. De nya kontoren och arbetsplatserna går samma trend till mötes – innovationsplattformar, aktivitetsbaserade kontorshotell och startup-hubbar tar plats där de forna, fasta kontorsplatserna tidigare stod uppradade. Köpcenter förvandlas till nattklubbar efter ordinarie öppettider och arbetsplatser inhyser konferenser då den dagliga sysslan är utförd.
Begreppen inredningsarkitektur och inredningsarkitekt fick sin formella definition på svenska år 1953 då Svenska Inredningsarkitekters Riksförbund grundades (numera en del av Sveriges Arkitekter). Det förekommer och har förekommit flera liknande begrepp såsom interiördesign, interiörkonst, rumsinredning och inredningsdesign.
Linn Melin, Linnea Nordin och Lija Silins driver nystartade Furk arkitekter. FURK är en förkortning av ord som beskriver deras vision; funktionella rum, unika uttryck, relevanta miljöer och kreativa idéer. Foto: Furk arkitekter
Inredningsarkitektur omfattar både funktionella, tekniska och estetiska aspekter av en interiör. Arbetet utgår från människors behov, verksamhetens krav och byggnadens förutsättningar. Inredning handlar oftare om möblering, dekoration och stilmässiga val.
En inredningsarkitekt planerar, analyserar och gestaltar interiöra miljöer. Arbetet kan omfatta allt från arbetsplatser och skolor till vårdmiljöer, hotell och kulturbyggnader.
Den vanligaste vägen är en femårig högskoleutbildning på konstnärlig grund. Läs mer på sidan Utbildning.
SIR/MSA är en yrkes- och medlemstitel inom Sveriges Arkitekter som visar att personen uppfyller organisationens krav på utbildning och yrkeserfarenhet.
Begreppen används ibland parallellt men inredningsarkitektur har en tydlig koppling till arkitekturfältet och omfattar ofta både gestaltning, funktion, teknik, hållbarhet och användarperspektiv.
Många arbetar på arkitektkontor eller inredningsarkitektkontor, men yrket finns även inom offentlig sektor, fastighetsutveckling, designföretag och som egen verksamhet.
Hållbarhet är idag en central del av yrket. Arbetet kan omfatta återbruk, materialval, klimatpåverkan, resurseffektivitet och långsiktig förvaltning av interiörer.
Vill du veta mer om inredningsarkitektur?