Återbruk – en överblick och inblick

Den som Googlar inredningsprojekt där återbruk varit en avgörande faktor eller bärande metodik kommer tyvärr få ganska få relevanta resultat. Att återbruk blivit ett trendigt begrepp i arkitektur- och inredningsbranschen är bra, i all mening, men som med dess systerord – hållbarhet – kan det vara svårt att definiera.

Återbruk är ett uråldrigt koncept med referenser som går tillbaka till Platons tid, minst. I relation till avfall från mat och material började begreppet florera på 1960-talet. Självklart återbrukade och återanvände vi innan dess, men eventuellt på ett mer instinktivt sätt, enligt Susan Strassner, författare till boken Waste and Want: A Social History of Trash. Agerandet växte fram ur olika brister under efterkrigstiden, som brist på mat och brist på resurser. I relation till design och arkitektur fick begreppet fart framförallt genom pionjären Buckminster Fuller som med sitt globala och återhållsamma resurstänkande förespråkade återbruk för att åstadkomma mer effektiva processer på det hela taget.

Idag är återbruk en efterfrågad metod och ett ord på allas läppar, inte minst eftersom årets prestigefulla arkitekturpris Pritzker gick till återbruksförespråkarna Anne Lacaton and Jean-Philippe Vassal. Ofta är deras melodi faktiskt att inte göra något alls, som i fallet med Palais de Tokyo i Paris.

Palais de Tokyo av Lacaton & Vassal. Foto: Philippe Ruault

Svårdefinierat begrepp

Som med det idag urvattnade ordet “hållbart” kan det vara snårigt att veta vad som menas med återbruk. En bra definition av begreppet i relation till möbelbranschen är framtagen i Vinnovaprojektet Affärsmodeller för cirkulära möbelflöden, som lyder så här:

”En återbrukad produkt är en produkt som genom sin användning gjort att man undvikit köp av en nyproducerad produkt.”

Kriterier för att definiera och certifiera miljöarbetet i ett helt inredningsprojekt är även det under framtagning i Vinnovaprojektet kallat Hållbar Interiör.

Mångfald i uttryck

För att se hur återbruk kan se ut i vid bemärkelse har IA samlat några, enligt oss, kreativa projekt.

Daniel Svahns examensarbete där han i samarbete med RP och Nacka Kommun återbrukat kontorsmöbler och inredning för att skapa nya produkter, som IA tidigare skrivit om, är förstås fortsatt en favorit.

Paradigmskifte i möbelbranschen. En kollektion bestående av sittmöbler, bord, förvaringar och en mötes/arbetsplats i form av en pelare. Foto: Sanna Lindberg

Lendager Group kan inte inte nämnas i sammanhanget. Se och lär, är uppmaningen från redaktionen här. Detta danska företag verkar inte kompromissa med varken stil eller ambition, bara för att resurserna de använder är återanvända. Snarare ut som tvärtom. De har låtit återbruk bli definitionen av deras varumärke. Starkt. Annica Kvint har skrivit ett superfint reportage om företaget och dess ambitioner i Arkitektur här.

White Arkitekter är förstås också en aktör som både satsar och levererar när det kommer till återbruk, inte minst genom det prisvinnande Selma Lagerlöfs Center med hela 92 procent (!) återbruk.

Selma Lagerlöfs Center av White Arkitekter. Foto: Åke Eson Lindman

Återbruket är ett annat White-projekt: en hållbarhetshubb och bytesplats i Skärholmen för människor som vill bli av med gammalt såväl som att finna “nytt”. Här har en gammal och sliten lokal har totalrenoverats med återbruk i fokus.

Återbruket av White Arkitekter. Foto: Anders Bobert

Lyfter vi blicken och kikar internationellt fångar framförallt Recycle Office Hakka Building i Rotterdam av Doepel Strijkers Architects vår uppmärksamhet. Byggnaden beskrivs som ett levande labb för företag inom clean-tech. För inredningen samlades avfall från rivningsobjekt och produktionsöverskott, vilket transformerades till en ny karaktärsstark inredning. Resultatet blev ett minskat CO2-avtryck med 70 procent.

Vad har framtiden att erbjuda när det kommer till upcycling, recycling, reuse och repurpose för inredningsvärlden? Den som är fortsatt nyfiken får se…

IA redaktionen

16 Apr 2021