Hur vill vi ha naturen?

Genom tusentals år har hörseln utvecklats i naturen, som är fylld av organiska former och naturliga ljud. Människans två öron gör att vi kan höra ljudvågor i 360 grader runt vårt huvud. Hjärnan i sin tur har en otrolig förmåga att kunna urskilja och identifiera dem, varifrån ett ljud kommer och vart det är på väg. Detta ger oss en förståelse om vår omgivning som i sin tur skapar trygghet. Idag spenderar många av oss största delen av våra liv i en artificiell inomhusvärld i rum utformade med plana ytor och få naturliga ljud. I en dåligt utformad akustisk miljö kan inte hörselsinnet förmedla rätt information till hjärnan. Detta gör att många arbetsplatser tenderar att upplevas som otrygga och obekväma endast via den dåliga ljudbilden.

Eftersom att hörselsinnet inte går att ”stänga av” är utmaningen att skapa en fungerande akustik för alla tillfällen under en arbetsdag. För att öka vårt välbefinnande behöver vi därför skapa en inomhusvärld som påminner så mycket som möjligt om naturen, en plats som återspeglar en akustik som vår hjärna känner igen och som ger oss en mental trygghet.

I en tidigare artikel har inredningsarkitektur.se pratat med Martin Eriksson Ljungdahl om lösningen med att tillsätta ljud för att öka trivseln i en arbetsmiljö. I samtal med möbelproducenten Glimåkra of Sweden och designstudion Superlab framhålls en annan typ av lösning på samma problem – att fejka natur.

För alla som berörs av en artificiell ljudmiljö inomhus är det intressant att veta att hjärnan registrerar artificiell natur på liknande sätt som den riktiga. De båda intrycken ger samma lugnande effekt. I rapporten ”Naturen som kraftkälla” skriver Naturvårdsverket bland annat att naturen har restorativa effekter och att patienter i återhämtningsfas kan må bättre bara av att titta på en bild med naturmotiv eller uppleva en miljö som är akustiskt lik naturen.

Enligt inrednings- och industridesignern Niklas Madsen prioriteras växterna ofta in sist i designprojekten på arbetsplatsen, trots all information kring naturens betydelse för människans välbefinnande. Niklas menar också att skötseln och den avancerade tekniken för större växtväggar dessutom känns komplicerad och kostsam för företag. Hans egen designstudio Superlab löste detta problem genom att ta fram produkten JungleWall; en serie ljuddämpande blad i olika mönster. 

-Det var viktigt att återspegla en naturlig känsla i JungleWall, därav avståndet mellan blad och vägg som ger en effektfull rörelse i bladen, säger Niklas. Han tillägger att responsen på JungleWall har varit oerhört positiv, både för det estetiska intrycket den ger och för funktionen.

Denna produktgrupp kallas i branschen för artificiell natur och är inte ett ovanligt inslag i inredningen på arbetsplatser. Designertrion Claesson Koivisto Rune har formgivit flertalet produkter som är stiliserade avbilder av inslag i naturen och som återfinns i många inredningsprojekt runtom i landet. Ljudabsorbenterna Airleaf och Airbloom av formgivaren Stefan Borselius är båda uppenbara replikor av naturfenomen och likaså vanliga inslag i t.ex. kontorsmiljöer. Arpers möbelserie Leaf består av funktionella, stiliserade löv i metall och Ludvig Svenssons tyg Årstider återger akvarelliga frukter i olika färger. Detta är bara några av flera exempel på människans avbildning av naturen in i inredning.

Förutom tidigare nämnda ljudabsorbenter som visuellt liknar naturen är arbetsplatser en storkonsument av ljudabsorbenter i tak. Det är snarare standard än undantag att taken i kontor, speciellt i stora kontorslandskap är täckta av ljudabsorbenter av olika slag. Detta är återigen ett artificiellt sätt att likna naturens eget tak himlen, som inte återger något ljud alls till den som vistas under den. Med andra ord verkar vi, både visuellt och ljudmässigt, hitta vägar att skapa rum som efterliknar naturen. Artificiell natur är ett sätt, som återfinns på flera arbetsplatser och som enligt forskning fungerar väl.