Begreppet neurodesign har seglat upp som ett allt viktigare inslag inom inredningsarkitektur och forskning visar att den byggda miljön runt omkring oss spelar en viktig roll för såväl hälsa, prestation som välbefinnande. Men vad betyder det i praktiken? IA intervjuade neurodesignern Isabelle Sjövall och redde ut vad forskningen säger.
Hur kan man sammanfatta begreppet neurodesign?
– Neurodesign är ett tvärvetenskapligt område som handlar om hur hjärnan reagerar på den byggda miljön och hur design påverkar oss psykologiskt och fysiologiskt. Forskningen visar att världen omkring oss med urbanisering och digitalisering har gått väldigt fort, med att vår hjärna inte har utvecklats nämnvärt på tiotusentals år. Den lever kvar på savannen, säger Isabelle Sjövall, inredningsdesigner med specialitet inom fastigheter och expert på neurodesign.
Att vi som människor reagerar på såväl färger och former på olika sätt vet vi – forskningen visar exempelvis att färgen röd kan aktivera det sympatiska nervsystemet, medan mer naturnära nyanser och färger såsom grönt och blått har en mer lugnande effekt.
Isabelle Sjövall är specialiserad på neurodesign. Foto: Jenny Hammar
– Vad gäller former så föredrar hjärnan runda former, dessutom kan vassa kanter och hörn uppfattas som hotfulla.
Att inreda exempelvis ett kontor eller ett sovrum utifrån neurodesign skulle därför kunna gå i linje med att ”go back to basis”. Utgå alltid från vad vi behöver från ett mänskligt och biologiskt perspektiv, menar Isabelle Sjövall. Arbetsplatsen bör främja fokus och kreativitet, medan sovrummet exempelvis ska underlätta en god nattsömn. En bra tumregel är att hålla sig till naturnära färger och material, gärna mycket runda former.
Färger påverkar hur vi mår, både psykiskt och fysiskt. Foto: Unsplash
Innebär neurodesign, utifrån detta, en mer begränsad typ av stil och smak gällande färgval och material, kan man fråga sig. Nej, menar Isabelle Sjövall.
– Neurodesign är ett vetenskapligt begrepp och inte en stil. Man kan absolut göra sin egen tolkning av vetenskapen när man översätter den till design. Jag skulle se vetenskapen som ett ramverk som man sedan kan sätta sin egen prägel på beroende på vad man tycker om.
Vilka utmaningar ser du finns för inredningsarkitekten just nu när det gäller just neurodesign?
– Jag tror att det finns ett stort behov av att sprida kunskap inom neurodesign eftersom hjärnan är så central i våra liv. Om vi alla förstår varför vår hjärna reagerar som den gör på omvärlden så skapar vi fantastiska möjligheter för framtiden!
Tips för vidare läsning på ämnet:
För mer information om ämnet finns boken Designfulness – Så revolutionerar hjärnforskningen hur vi bor, arbetar och lever
Det är ju knappast någon nyhet att vi människor mår bra av att vistas i naturen. Flera publikationer, bland annat ”Naturen som kraftkälla” från Naturvårdsverket menar att naturen är den bästa platsen för återhämtning och rehabilitering. Vi behöver se naturen, och helst vistas i den, för att må bra. Naturen tillhandahåller också den bästa akustiska miljön för oss människor.
Just nu pratar många om framtidens kontor och interiörer, men något som ofta glöms bort är de mänskliga behoven. Utan till tillgodose svårmätbara kvaliteter som identitet, trygghet och skönhet kommer en verksamhet aldrig att fungera optimalt. Det leder till halvnöjda människor som gör halvbra jobb, skriver Torsten Hild, som menar att vi måste få med alla aspekter av den upplevda miljön för att skapa effektiva och älskade platser.