Vi befinner oss i en tid av global pandemi och en del av samhället som är extra utsatt och under press är vården. IA tittar närmare på vikten av flexibla vårdmiljöer och möjligheten att kunna anpassa rum för krishantering som spridningen av Covid-19.
Plötsligt befann vi oss alla och hela samhället i en akut situation med skriande behov av fler vårdplatser, specifikt för IVA-patienter. När oförutsedda händelser som en pandemi eller stor olycka inträffar måste vårdmiljöer vara reaktiva, varför det är viktigt att planera lokalerna på bästa sätt från början, berättar Åsa Haremst och Marie Lindblad för Inredningsarkitektur.se.
– I vanliga fall handlar mitt jobb som inredningsarkitekt i vårdprojekt om att skapa så goda förutsättningar som möjligt för alla som vistas i miljöerna. Men när en kris uppstår blir aspekter som färger, material och den estetiska upplevelsen mindre viktig till fördel för praktiska funktioner som flöden och rätt förutsättningar för mänskligt bemötande, säger Åsa som jobbar på White i Malmö.
Åsa har över 30 års erfarenhet av inredning och vårdmiljöer. Just nu arbetar hon med Malmös nya sjukhus, ett gigantiskt projekt som bygger ihop det gamla sjukhuset med två nya högresande byggnader på omkring 10 våningar ovan mark.
– Vad gäller framtida verksamhetsförändringar som påverkar byggnader, tar vi främst höjd för att miljön ska vara flexibel och kunna byggas om, som att flytta väggar exempelvis. Men det är inget man gör för en pandemi som Corona, då gäller det istället att vara på tårna och kunna göra snabba lösningar som att ställa om ett 1-patientsrum till att ha plats för fyra, fortsätter hon.
Flexibilitet och robusthet är de viktigaste kraven att förhålla sig till för att rum och miljöer ska tåla att plötsligt användas på nya sätt eller för nya funktioner. Exempelvis kan man behöva ställa om väntrum och korridorer till patientplatser. Även den mänskliga aspekten ska nämnas, för i alla fall är det människor som tas om hand i vårdmiljöer, oavsett om de är där för vård eller är en del av den operativa verksamheten.
– Om vi kan underlätta för personalen på något sätt är det väldigt viktigt att planera in. Även utformningen av personalens lokaler som pausrum är väldigt viktiga för återhämtning. Definitivt under krissituationer, men även under mer normala förhållanden, säger Åsa.
Sjukhusledningens administrativa lokaler av Indicum Inredningsarkitekter. Foto: Jason Strong
Tar höjd för fler kriser
Kanske är Coronapandemin en händelse som ändrar fokus och uppdragens natur om vi ser framåt. Med stor säkerhet är det inte sista gången vi behöver genomlida en sån här situation. Indicum Inredningsarkitekter har arbetat med projekt av hög säkerhetsklass och krisplanering tidigare, men då har fokus främst legat på aspekter som har med säkerhet att göra, som olika krisrum för myndigheter där det ska vara omöjligt att spionera eller lyssna av pågående samtal. Nu står vi inför en annan typ av kris, menar Marie.
– Det kommer att krävas att sjukhusen har en planering för pandemier och liknande scenarion som vi upplever nu, redan när man påbörjar planerna för en ny, om- eller tillbyggnad. Framförallt bör man fokusera på entrédelarna där det ska finnas möjlighet att separera människor direkt för att förhindra smittspridning. Likaså väntrum och andra mer publika delar måste enkelt och snabbt kunna skärmas av, säger hon.
Stora möjligheter trots höga krav
Utmaningen med flexibilitet i vårdmiljöer och specifikt patientrum är de höga kraven på renlighet i ytor och material, samt den stora mängd teknik, utrustning och specialinredning som krävs. Det gör rummen svåra att möblera om per automatik, då varje kvadratmeter är uträknad baserat på hur vårdpersonal rör sig och nyttjar rummen.
– När krisen står för dörren och det är akut läge tar man sig inte tid att möblera om rum med bestämda funktioner. Flexibel användning av rum rör snarare lite enklare ytor som väntrum, mötesrum och personalrum. Vårdlokaler är oftast ytoptimerade och därför kan man behöva använda exempelvis ett personalrum som mötesrum eller ett vilrum som patientrum. Allt för att separera patienter och förhindra smittspridning, säger Marie.
Smittspridning generellt är ingen ny utmaning för inredningsarkitekter som jobbar med vårdmiljöer. Här är kraven höga och riktlinjerna supertydlig: alla ytor ska gå att sterilisera, torkas av med sprit. Det innebär ett begränsat utbud av material och texturer, där traditionella textilier aldrig är på tal eftersom hygienklassningen är extra hög.
Trots strikta krav går det att göra mycket med små medel, som en känsla av mattor och avtorkningsbara möbler i kulörta färger. Ungdomsrum av Indicum.
– Jag ser min främsta uppgift som att bidra till att vårdmiljöerna blir så bra som möjligt med de förutsättningar som finns. Man kan göra mycket trots många och höga krav. Kan vi genom hur vi gestaltar en miljö underlätta och stödja personalens arbete och få patienter eller anhöriga att må något lite bättre i en annars ofta jobbig situation, ja då är det ju värt väldigt mycket, menar Åsa.
– Inredningsarkitekter går sällan in och agerar i en akut krissituation, vår uppgift är snarare att förutse och lägga grunden för ett smidigt arbetssätt när oförutsedda händelser inträffar. Alltid med fokus på det mänskliga bemötandet, säger Marie.