Kräftriket, Akademiska Hus Stockholmskontor, Marge Arkitekter. Det generösa huvudstråket via portiken som leder in på gården från gatan utgörs av återbrukad marksten från andra projekt hos Akademiska Hus, samt riven sten från Albano-projektet på andra sidan gatan, LAND Arkitektur. Foto. Johan Fowelin
Hållbarhet kräver helhetstänk
I dag får ni möta Eva Salomonson Falk på Curum AB. Hon är en av de fyra inredningsarkitekter som IA pratat hållbarhet med efter att de under de senaste åren fördjupat sig i postmaster-utbildningar i Restaurerings- och byggnadskonst på Kungliga Konsthögskolans (KKH). Eva poängterar branschens brist på helheltstänk men märker av ett snabbt ökade intresse för återbruk.
Hej Eva Salomonson Falk.
Förändrades ditt synsätt på hållbarhetsbegreppet efter att du läst byggnadskonst på KKH?
Ja! Jag ser nu tydligare omfattningen av klimatkrisen och byggbranschens stora påverkan på den. Okunskapen kring komplexiteten och bristen på helhetstänk ger allvarliga konsekvenser på samhället, vår natur och framtida existens.
Hur märker du av den förändrade synen i byggbranschen på ”hållbarheten” och att återbruka befintliga miljöer?
Jag upplever att intresset och engagemanget på individbasis från branschen, kunder och allmänheten verkligen vaknat. Marknaden, politiken och samhället måste ta ansvar och agera nu, tyvärr går det alldeles för långsamt. Ser fram emot fler exempel på ”makthavare” som vågar och inspirerar till omtag där ”felaktiga” beslut redan är fattade.
Alla talar om återbruk, vad har du för egen erfarenhet av att återbruka produkter/möbler?
Vad fungerar, vad är svårt?
Goda erfarenheter, det mesta kan återanvändas när vi pratar om kvalitetsmöbler och billiga ”slit och slängmöbler” bör inte tillverkas längre, har mina kunder ”slit och slängmöbler” så säljs de eller skänks bort till de som gillar dem. Kunderna är positiva och nyfikna på återbruk och det passar bra in i företagens hållbarhetsstrategi och ger en uppskattade ”story” till flyttinvesteringen. Att jobba med närproducerade råvaror, produkter och möbler känns angeläget, Sverige borde kunna bli ett föregångsland att inspireras av. Årets möbelmässa i Älvsjö överraskade med kreativa inslag och energi.
Vilken hållbarhetsaspekt är mest prioriterad för dig när det gäller gestaltning generellt?
Jag ser en stor brist i programskrivningen och rumsdispositionen. När hyresgästen formulerar sina behov i ett program bör det utmanas mer för att anpassas till lokalens förutsättningar. Om jag som arkitekt är involverad i ett tidigt skede innan hyreskontraktet är skrivet kan övergripande omprioriteringar göras som gynnar såväl fastighetsägare som hyresgäst. Ombyggnaden kan återställa ursprungliga kvaliteter i fastigheten, utveckla och förädla fastigheten.
Vilken/vilka aspekter är viktigast när du väljer möbler/produkter?
Kvalitet!
Vad är ett hållbart synsätt för dig? Vad får genomslag? Vad gör skillnad på riktigt?
Att förstå att det vackra inte alltid är det viktigaste utan ansvaret för vår planet…
Vad betyder begreppet ”god kvalitet” för dig?
Det är viktigt att de som har den komplexa helhetskunskapen kring hållbarhetsfrågorna delar med sig till beslutsfattare och beställare. Det blev mer uppenbart under studierna på KKH och i samband med studieobjektet vi fördjupade oss i, det gamla EPA varuhuset i Oxelösund. Vi arkitekter måste ta ansvar, visa vägen och använda vår kreativitet för att skapa den vackra arkitekturen utifrån rådande förutsättningar och kunna beskriva värden som är värda att bevaras. God kvalitet handlar om tryggheten att se och tänka långsiktigt, att kunna cirkulera den produkt som inte längre har en funktion och att nyproduktion har en medveten hållbar tillverkningsprocess bakom sig.
Genom att rumsakustik (A) kunnat beräknas tillsammans med lös inredning (IA) har vi kunnat undvika nya undertak och därför uppnå samma akustiska resultat med mindre materialåtgång. Den ursprungliga planlösningen som ritades för djurhållning med fållor i olika storlekar har behållits och tillåtits påverka lokalprogrammet för att på bästa sätt ta tillvara byggnadens karaktär. Foto. Johan Fowelin
Den gamla manegens rumslighet återställdes och inrymmer idag ”hjärtat” i kontoret. Skärmväggen i fonden, diskar och bänkar i MDF är tillverkade av återbrukade väggpaneler som tidigare var monterade i lokalerna. Den flexibla ytan kan nyttjas till stora samlingar internt eller till ”uthyrning” för Akademiska Hus. Foto. Johan Fowelin
Beskriv helt kort ett hållbart projekt du tycker är inspirerande – som du själv medverkat i eller någon annans.
Kräftriket, Akademiska Hus Stockholmskontor, färdigställt 2022, Marge Arkitekter.
Jag var ansvarig inredningsarkitekt på Marge som hade uppdraget för både ombyggnadsprojektet och hyresgästanpassningen. Projektets kärna var att lyfta fram byggnadens inneboende kvaliteter efter tidigare oömma ombyggnader och samtidigt skapa en modern och inspirerande arbetsplats som är flexibel och hållbar över tid. Byggnadens stomme med tjocka bärande väggar framhävs och nya tillägg är utförda i nedtonade naturliga material som ligger nära det ursprungliga och som ger byggnaden en lång livslängd. Den ursprungliga planlösningen, som ritades för djurhållning med fållor i olika storlekar, har behållits och tillåtits påverka lokalprogrammet för att på bästa sätt ta tillvara på byggnadens inneboende kvaliteter och karaktär. Stort fokus har legat på återbruk. Ett nära samarbete med den engagerade beställaren Akademiska Hus resulterade i en rad skräddarsydda lösningar som både minskat materialåtgången och effektivt ökat återbruket av befintliga material. Bland annat har material från rivning av väggpaneler i MDF demonterats och återbrukats till specialsnickerier som väggavskärmare, bord och nya förvaringsmöbler. I stor utsträckning har befintliga möbler återbrukats, en del av möblerna är omlackerade eller omtapetserade. Möbler som inte skulle nyttjas såldes vidare. Befintliga krukväxter har bevarats, planterats om samt planerats in i den nya inredningen.
En spaning – vad tror du blir nästa hållbara inredningstrend?
För hemmamarknaden – att låna/byta möbler och accessoarer med varandra, som ungdomarna gör med kläder, för att få variation.
För offentlig miljö – kvalitet!
Eva Salomonson Falk. Foto. Carin Blidholm