Emil Hammar har läst JTH:s utbildning Ljusdesign och arbetar sedan examen 2014 som just ljusdesigner. När han inte jobbar ägnar han sig åt bilar, att vara i Dalarna samt att springa runt Djurgården, för att sedan kunna dricka öl. Dessutom är ett av Emils största intressen att producera musik, något han ägnat de senaste 10 åren åt.
Hur beskriver du själv ditt jobb och din roll?
– Min uppgift är att beräkna och föreslå en belysningslösning till kund. Uppdraget kan komma från en annan ljusdesigner på en konsultfirma, från en el-konsult, direkt från kunden eller på något annat vis. Ofta består mitt jobb av att tolka en rambeskrivning eller annan handling som man måste förhålla sig till. Ibland är instruktionerna mindre tydliga och då är det mer gestaltning och egna erfarenheter som avgör hur belysningen kan designas.
Vilket alternativ föredrar du?
– Det är såklart roligare att vara fri och få gestalta och att komma med en helt egen lösning. Samtidigt gillar jag min roll som kommunikativ brygga mellan oss producenter, kunden och konsulten. Och friheten i att inte kosta pengar för kunden är också oslagbar, så det är en svår avvägning.
Hur skulle du beskriva kopplingen mellan ljusdesign och människors välbefinnande?
– Det finns ju olika aspekter av välbefinnande. Ljus med ett högt kelvintal, alltså ett kallvitt ljus, kan påminna om dagsljus och göra att man blir mer effektiv och pigg. Det kan även göra att gamla lokaler kan upplevas fräschare och på så vis mer trivsamma. Sedan tänker jag också på trygghetsaspekten i välbefinnande. I parker kan man öka känslan av trygghet genom att inte bara belysa själva gångvägen utan även omgivningen. Om endast gångvägen belyses är det lätt att känna sig iakttagen som gångtrafikant. Om även buskar och träd belyses ökar känslan av överblick, kontroll och därmed också trygghet hos gångvägens användare.
”En ljusdesigner kan hjälpa arkitekter att skapa arkitektoniska gestaltningar”
Men framförallt kan en ljusdesigner hjälpa arkitekter att skapa arkitektoniska gestaltningar som ökar både välbefinnande och trivsel för de miljöer som skapas.
Hur tänker du kring smart belysning? När är det bra, när är det dåligt och vad kommer att hända med det?
– Ljus är ett resultat av elektricitet och med en smart belysningsanläggning kan man spara stora mänger elektricitet och därmed också spara pengar och belastning på vår planet. Dock är en smart belysningsanläggning inte alltid nödvändig, ibland kan det till och med vara en nackdel. Ofta ser det bra ut på pappret, med olika idéer och lösningar, och blir då tacksamt att sälja in. Men i verkligheten kan det vara för komplicerat för brukaren. Risken är då att långt ifrån alla funktioner används och att det i slutändan bara blev en onödigt dyr installation för kunden.
Vad tror du kommer att hända under 2019, eller vad hoppas du kommer att hända?
– Jag har märkt att begreppet Human Centric Lighting (HCL) börjar bli ett sätt att tänka kring belysning. HCL innebär att man försöker skapa belysningsanläggningar som skall efterlikna vårt naturliga ljus under dagens gång. Man jobbar med olika styrningar och intensitet på ljuset, kallvitt och varmvitt ljus för de olika tidpunkterna på dygnet. Ljuset har en stor påverkan på vår inre ”klocka” och hur vi upplever att vi mår under dagen. Jag tror att den individuella och lokala styrningen av ljuset vi har omkring oss kommer öka i popularitet. Vi kommer se större möjligheter att styra artificiellt ljus med hjälp av t.ex. appar i telefon och dator.
Hur håller du dig uppdaterad kring allt som händer i din tech-känsliga bransch?
– Företaget jag jobbar på är en av världens största tillverkare av LED, så mycket information kommer från det dagliga arbetet. Annars håller jag koll på olika tidningar och hemsidor som skriver om teknik och spetsar öronen när jag är på seminarium, mässor, konferenser och liknande.
Har du något favoritprojekt?
– Beijing National stadium, även kallat Bird’s nest har en ball belysning.