Den medvetna estetikens uppgång

Alla pratar hållbarhet i branschen. Cirkularitet, nya affärsmodeller, återbruk och livscykelanalyser hör till det nya vardagsspråket. Än så länge är det få som diskuterar estetiken i spåren av omställningen till en hållbar produktion och konsumtion. Vad som är vackert idag, kommer antagligen inte att vara det i morgon. Men vad väntar runt hörnet, frågar sig Torsten Hild.

Det modernistiska stilidealet har efter hundra år sipprat ned i systemet och är nu vardagsmat för allmänheten. Enkla grundformer, rena ytor, enhetlighet, funktion och utveckling är kvaliteter som värderas högt. Kopplingen till industrialismen, massproduktion och konsumtion är stark och det har blivit allt tydligare med tiden. Älskad och hatad, men nu tycks det som om att vi närmar oss en brytpunkt för nya ideal.

Industrialismen har präglat vår vardag inte bara rent fysiskt i form av produkter, den har också dominerat vår samhällssyn och vårt sätt att tänka. Rationalitet och effektivitet är värden som vi applicerar på så gott som allt i vår omgivning. Industrialiseringen har burit med sig ett löfte om ständig utveckling, ständig förbättring på en resa mot ett bättre liv. Men den här romantiken har fått sig en allvarlig knäck. Det som var själva livsnerven och hoppet i vårt framåtskridande har nu visat sig vara ett hot. Det industriella förhållningssättet sågar av grenen vi sitter på och nu söker vi intensivt efter en väg ut.

”Modernismens idealiserande av uniformitet blir svår att upprätthålla”

Modernismens idealiserande av uniformitet, till exempel att en miljö skall ha en enhetlig och konsekvent linje blir svår att upprätthålla. När vi återbrukar produkter kommer miljöerna bestå av en blandning av uttryck, material, former, med mera. Tidigare skulle vi förmodligen ha reagerat med; ”rörigt”, men attityden ändras. Nu kommer vi att läsa in en medvetenhet om miljön och uppfatta det som värdefullt. Värdet ”nytt” är redan på väg ut. De gamla begreppen ”köpekläder” eller ”köpemat” berättade en gång att det var fint med fabrikstillverkade produkter. ”Nytt är fint” är ett estetiskt värde som fortfarande gäller, men som jag tror är på väg ut. Tydliga exempel på det är de offentliga inredningar som nu prisas, trots att de till stor del är baserade på begagnad inredning och en eklektisk stil. Selma Lagerlöf Center i Göteborg av White Arkitekter, inredningsarkitekt Annie Leonsson (2019) har kallats för ”anti-inredning” i en prisnominering.

”Det är i samhällsutvecklingen vi finner bränslet till varaktiga stilförändringar”

Att blanda stilmoment är inget nytt, utan något som ständigt funnits som en strömfåra vid sidan av den stora modernistiska floden. Periodvis har det varit populärt i heminredningar med snabbare stilcykler än de för offentliga miljöer. Den stora skillnaden idag är att det inte är en stilförändring sprungen ur ett kortsiktigt kommersiellt intresse, utan den här rörelsen grundar sig på en grundläggande förändring i samhällsstrukturerna. Det är i samhällsutvecklingen vi finner bränslet till varaktiga stilförändringar. När vi ställs inför nya förutsättningar för våra liv som vi måste acceptera, börjar vi snart se dem som vackra och meningsfyllda. Det är ett sätt för oss att hantera en föränderlig värld.

Vad vi ser är en gradvis förändring av de estetiska idealen, och nu börjar det bli tydligt inte bara hos enskilda grupper. Det kommer att handla om en uppvärdering av mångfald, historia, berättelser genom material och teknik, ornamentik som paras med långsiktighet och återhållsamhet. En knorrig problematik är att det vi ser som nytt nu, är gammalt i morgon. Allt som är gammalt, tycker vi inte om, utan vi väljer ut vissa delar av det gamla och laddar det med värderingar. Det måste vara gammalt på rätt sätt. Vad menar vi med gammalt, använt, begagnat och vilka kvaliteter är det som blir markörer för de värdena?

”Vi är på väg in i en ny stilepok”

Jag menar att vi är på väg in i en ny stilepok. Det kan tyckas oproblematiskt men vi inredningsarkitekter måste börja fundera på vilka kvaliteter som kommer att anses som värdefulla, vackra och meningsfyllda. Som professionella specialister handlar det inte om vad vi själva tycker om, vi skall förstå vad andra blir attraherade av och varför de blir det.
Vad tror du?

Torsten Hild

11 Oct 2021