Tvättstugan vid Lambohovs säteri, Linköping. Uppmätningsövning av studenterna Eira Jacobsson och Eleanor Bergren på Restaureringskonst vid KKH, läsåret 2021/22. Foto: M Stannow
Att våga argumentera för befintliga kvaliteter
Eleanor Bergren blir nummer tre i IA:s möten med inredningsarkitekter som läst Restaureringskonst på Kungliga konsthögskolan. För Eleanor innebar studierna en djupare förståelse för miljöers och byggnaders historiska kontext. Hon fick redskap och metoder att bättre beskriva värden, både för sig själv och sina beställare, och på så sätt lyfta fram inredningskvaliteter som annars riskerar att gå förlorade i och med ombyggnad.
Hej Eleanor Bergren. Förändrades ditt synsätt på hållbarhetsbegreppet efter att du läst restaureringskonst på KKH?
Ja. Kursen vidgade min blick gällande hållbarhet och satte ord på tankar och känslor jag redan haft under årens lopp i branschen. Vikten av att se de befintliga kvaliteter som finns i byggnader och miljöer blev tydligare. Vi fick genom kursen för mig helt nya verktyg och redskap. Välbeprövade metoder för att bättre förstå vår historia och betydelsen av dess olikaårsringar. Det har gett mig en tydligare grund att stå på för att till exempel kunna motivera och bättre argumentera ”för mindre ingrepp” än vad jag tidigare känt att jag kunnat göra.
Alla talar om återbruk, vad har du för egen erfarenhet av att återbruka produkter och möbler? Vad fungerar, vad är svårt?
Min erfarenhet av återbruk är att, i den mån det har gått, återanvända produkter som redan finns tillgängliga. Det har varit svårt att få beställaren att acceptera vad de redan har, och att de hellre vill ha något nytt. Men då har jag inte känt mig lika trygg som nu i att argumentera för att behålla. Jag har ofta fått byta ut både textilier eller lackat om de befintliga produkterna, trots att de inte är slitna, för att få igenom mina förslag. Efter kursen har jag bättre verktyg att kunna motivera för beställaren varför man bör överväga att behålla mer av det befintliga än jag tidigare gjort. Ett annat problem är acceptansen bland oss arkitekter, att faktiskt avstå från att föreslå nya produkter och utgå från det som finns tillgängligt istället, vilket jag har ansett varit problematiskt. Det handlar ofta om nya inredningskoncept där befintliga produkter ”inte passar in”, om det nu inte rör sig om ett projekt där återbruk specifikt efterfrågas av beställaren.
Ser du en ökad förståelse hos dina beställare att behålla och ta till vara redan befintlig inredning och möbler då de övertar en lokal?
I de projekt som jag har arbetat i efter kursen har jag sett en något större vilja i återanvändandet av befintliga möbler i teorin men kanske mindre i praktiken. Oftast handlar det mer om ekonomi än en hållbarhetsvision. Men jag vill inte verka för kritisk, det är på god väg, det känner jag också! Medvetenheten hos beställare växer och det ställs högre krav på oss arkitekter att föreslå en hållbar inredning. Men jag tror att vi arkitekter måste bli mycket bättre att integrera befintlig inredning i nya inredningskoncept. Vi måste jobba aktivt för att sälja in detta som något positivt, annars kommer det aldrig att få genomslag. Om vi inte tror på det vi föreslår kommer inte våra beställare att göra det heller. Som så ofta, handlar mycket om kommunikation. Att arbeta hållbart är en process som tar tid, både förhållningssätt och attityder behöver förändras i alla led i byggbranschen.
Vilken hållbarhetsaspekt är mest prioriterad för dig när det gäller inredning generellt?
Långsiktighet är min högsta prioritet. Den viktigaste aspekten när det kommer till både fast- och lös inredning är att verkligen ”se det som redan finns” och arbeta utifrån det, istället för tvärtom. Att behålla mer ska inte ses som en uppoffring utan något med ett mervärde. För mig, som ofta ritat kontorsmiljöer, är det extra viktigt att kunna motivera varför man ska behålla befintlig inredning utan att det för den skull behöver blir tråkigt eller kännas omodernt. I byggnader utan ”gamla fina” originaldetaljer måste vi anstränga oss ännu mer för att beskriva och lyfta fram befintliga värden. Det finns ofta stora kvaliteter även här, men de kan vara svårare att upptäcka. Med min nya kunskap efter kursen kan jag på ett bättre sätt lyfta in den historiska kontexten och visa på värdefulla inslag som berättar om tid när byggnaden uppfördes som ofta riskeras att gå förlorad i många ombyggnadsprojekt. Det är interiörerna som förvanskas först och jag vill verkligen vara med och bidra till en längre livslängd för en byggnads inre miljö.
Och vilka aspekter är viktigast när du ska välja möbler och produkter till ett projekt?
Jag försöker välja produkter som är mindre trendkänsliga, producerade i kvalitetsmässigt gedigna material samt gärna svenska produkter, med utgångspunkt att de ska ha lättare att leva vidare i andra miljöer om de mot all förmodan måste bytas ut. Produkterna ska även kunna underhållas och repareras vid behov i framtiden. Jag önskar att jag skulle kunna rita in fler begagnade möbler i projekten men det har tidigare inte funnits bra interna rutiner för det på kontoren och framförallt pressade tidsplaner vilket gör det svårt att hinna hitta rätt produkter, då det är ganska tidskrävande process. Eftersom de produkter vi föreskriver i projekt måste hålla över tid, med någon form av garanti, är det en större risk förbeställaren om dessa exempelvis går sönder då de inte kan reklameras. Men är man noggrann med att rita in produkter i god kvalitet och material så kan de repareras vid behov. Jag tror det måste vara en kännbar ekonomisk vinning i detta för att övertyga beställaren.
Lambohovs säteri, uppmätning av interiörer av studenter på Restaureringskonst vid KKH läsåret 2021/22. Foto: M Stannow
Vad är ett hållbart synsätt för dig? Vad får genomslag? Vad gör skillnad på riktigt?
Ett hållbart synsätt som jag bär med mig från utbildningen är att vi ska utgå från det som redan finns som utgångspunkt i samtliga projekt. Jag har dock inte provat detta i något större projekt sedan min utbildning då jag för tillfället tagit en paus från arkitektbranschen för att studerat vidare och förkovra mig inom kulturarv- och kulturmiljöer, som jag ser fram emot att arbeta med. Det finns positiva tendenser i branschen när det kommer till nya sätt att arbeta mer hållbart, men jag har inte känt att det är tillräckligt för mig. Att återbruka möbler och byggnadsdelar är inte alltid lika med ett hållbart projekt om vi samtidigt river och bygger nytt hela tiden. Det är en komplex fråga. Privat försöker jag nu inspirera och argumentera för färre onödiga ingrepp, exempelvis när det kommer till privata renoveringar, och bistår när jag kan med handledning inom all form av restaurering. Kan jag få enstaka personer att ta till sig det är jag mer än nöjd!
Vad betyder begreppet ”god kvalitet” för dig?
God kvalitet för mig, inom inredning och arkitektur, är att något har tillverkats av material som håller över tid och åldras med värdighet. God kvalitet är något som skapats av en anledning och med eftertanke som kan bevaras och omhändertas i framtiden.
Beskriv helt kort ett hållbart projekt du tycker är inspirerande.
Jag kan ärligt talat erkänna att jag inte varit inblandad i något projekt som varit hållbart på ett större plan. Så fort vi arkitekter kopplas in i ett projekt vet jag att det kommer belasta vårt klimat och miljö per se. Hur bra vi än försöker göra våra projekt, om det inte är ett specifikt restaureringsprojekt, gör vi överlag mer skada än nytta när det kommer tillklimatpåverkan. Detta har varit väldigt svårt för mig, både på ett personligt och professionellt plan, att acceptera vilket har fått mig att tvivla på min roll som inredningsarkitekt i den bemärkelsen. Självklart skapar vi bra, hållbara miljöer där vimänniskor ska vistas och leva i, men vi arkitekter måste börja ta vårt ansvar för på vilken bekostnad. Mina studier på KKH har varit till stor hjälp för mig för att hitta min nisch. Jag hoppas framöver att få möjlighet att arbeta med inredningsarkitektur kopplad till restaurering av vårt stora befintliga kulturarv. För mig finns det många drömprojekt. Detrivs nu på tok för mycket och byggprocesserna är alldeles för snabba att vi inte hinner med att reflektera och förstå miljöerna vi ska transformera, så många viktiga värden riskerar att gå förlorade.
En spaning – vad tror du blir nästa hållbara inredningstrend?
Jag hoppas att det nya är att vi arkitekter ska våga göra mindre och ta det långsammare, visa på vår kreativitet och att få det effektivt och estetiskt tilltalande ändå. Vi arkitekter skapar våra egna förutsättningar och måste börja ta ansvar för det i processen. Att verkligen göra en ordentlig research och platsanalys inför varje projekt där vi lära känna byggnader eller hela miljöer på ett mer seriöst sätt än tidigare, är av största vikt för ett hållbart förhållningssätt.
Eleanor Bergren, inredniningsarkitekt SIR/MSA