Fler vägar till dagsljus

När Johanna Enger utbildade sig till ljusdesigner insåg hon hur avgörande ljuset är för hur vi upplever rum. I dag undervisar hon på Konstfack och forskar om ljuskvalitet, färg och perception. När nu Boverkets nya byggregler, som tillåter bostadsrum utan fönster, börjar gälla den 1 juli efterlyser hon nya sätt att tänka kring ljuskvalitet.

– Ljus är lika grundläggande för människor som syre. Det handlar om fysik, perception och emotioner. Jag kan inte tänka mig något mer fascinerande.

Johanna Engers väg in i ljusets värld började med en magkänsla. Under sin utbildning i industridesign i början av 2000-talet fick hon höra talas om en master i Architectural lighting design vid KTH.

– Det var min första skola i ljus och det är det bästa jag gjort. Jag hade pluggat många olika inriktningar inom design, men där föll det på plats. Ljus är mitt medium helt enkelt, säger Johanna Enger.

Nästa stora milstolpe var en kurs på Konstfack om ljus, färg, visuell perception och rum. Den blev avgörande för hennes fortsatta karriär och inriktning. Konstfack anställde henne strax efter kursen som forskningsassistent och gästlärare på Perceptionsstudion. Tio år senare återkom hon som lektor i ljusdesign. Johanna Enger har tidigare lett studion, som tog form på Konstfack redan på 1990-talet, och utvecklat den till en mer praktikorienterad miljö.

– Det unika med pedagogiken i Perceptionsstudion är att den förenar kunskap om ljus, färg och visuell perception – och hur det samverkar. Det är ett komplext område att hantera i en person, men det är viktigt att inredningsarkitekter och ljusdesigner har lite överlappande kunskaper, säger hon.

Inom forskningsprojektet Perceptual Metrics for Lighting Design har Johanna Engel utvecklat en metodik för att mäta upplevd ljuskvalitet. Utgångspunkten är att vår ljusupplevelse och vårt seende påverkas av både kontrast och ljusnivå. Foto: Johanna Enger

Hennes intresse för att forska om färg föddes i viljan att utveckla metoder för att mäta upplevd ljuskvalitet. Hon startade sina doktorandstudier i miljöpsykologi vid Lunds tekniska högskola för tolv år sen. Där studerade hon hur ljuskvalitet upplevs, inspirerad av kunskapsområdet sensorisk analys. Senare inledde hon samarbeten med forskare på forskningsinstitutet Research institutes of Sweden, RISE, och Högskolan i Kristianstad. Tillsammans utvecklade de ett verktyg för att kommunicera ljusmiljöer.

Efter en längre paus i doktorandstudierna avslutar hon nu doktorandprojektet vid Konstfack med en ny inriktning: konstnärlig forskning. I hennes tidigare forskning var målet att introducera det kombinerade kunskapsområdet ljus, färg och perceptionspsykologi med statistiska analyser och systematiska studier.

– Nu är jag mer intresserad av de omätbara aspekterna av ljus. Vi behöver mätbarhet för att kommunicera generaliserbara aspekter och avgöra den fysikaliska kvaliteten på ljuset. Men upplevelsen av ljus är också subjektiv och kontextuell och det kan inte översättas i mätdata.

Den 1 juli 2025 införs Boverkets nya byggregler som tillåter bostadsrum utan fönster, så länge hela bostaden har tillräcklig dagsljusfaktor. En förändring som bland andra arkitekter har debatterat och kritiserat hårt. Johanna Enger förstår oron.

– Jag kan börja med att säga att jag har träffat så många inredningsarkitekter och arkitekter genom åren som har ondgjort sig över att byggreglerna är så begränsande. Jag förstår kritiken mot de nya reglerna, men vi behöver utforska fler sätt att föra in dagsljus och ljusvariation, säger hon.

Hon betonar att fönster är viktiga för utsikten, vår hälsa och vår kontakt med omvärlden. De gör också att vi kan utnyttja dagsljuset och minska elförbrukningen.

– Allt liv är utvecklat för dagsljusets olika kvaliteter. Det påverkar oss både biologiskt och psykologiskt. Det styr vår dygnsrytm och vår uppfattning om tid, väder och årstid.

Men hon menar att ett fönster mot en trist utsikt i trånga stadsmiljöer inte har samma värde. Hon har flera förslag på hur människor kan uppleva det naturliga ljusets variationer, också i rum utan fönster. Att skapa ljusschakt och kilar där ljuset kan sippra in är ett sätt hon nämner. Andra metoder är väl beprövade: Att återgå till delvis glasade innerväggar och dörrar så att ljusets sprids mellan rummen, något som var vanligt i äldre lägenheter. Och att reflektera dagsljuset mot ljusa ytor. Ett sätt är också att jobba med kontraster, till exempel i lister och inredningsdetaljer.

– Kontraster kan faktiskt göra att vi upplever ett rum som ljusare och klarare. Våra ögon har utvecklats för att ta in visuell stimulans. Men det är viktigt att hitta en bra balans så att kontrasterna inte gör att vi bländas. Vissa är mer känsliga för det än andra. Det här är kunskap som arkitekter och inredningsarkitekter behöver ha med sig.

Hennes råd till inredningsarkitekter är tydliga: Samarbeta tidigt med ljusdesigner och andra konsulter och var noggranna med specifikationer av färger och ljus.

– Men inse också att upplevelsen av ljus inte kan fångas med siffror. Det här är en yrkeskunskap som måste läras i praktiken.