Restvirke styr formen

I projektet Spill till stomme har fem arkitekter och ingenjörer undersökt hur restvirke från den svenska sågindustrin kan användas i nya produkter. De lärde känna varandra under kandidatprogrammet Arkitektur och teknik på Chalmers och bildade gruppen Tänk om Trä för fyra år sen, med ambitionen att utveckla mer resurseffektiva sätt att bygga i trä.

– Vi har velat undersöka olika sätt att bygga konstruktioner av trä som av olika anledningar inte lämpar sig för bärande konstruktioner, säger arkitekten Hanna Bergqvist.

Gruppen har inspirerats av historiska byggnadstekniker, och särskilt hur man har varit tvungen att hushålla med skogens resurser. I projektet Spill till stomme har de utforskat hur kasserade material i den moderna träindustrin kan användas för konstruktioner som är enkla att tillverka och montera, utan avancerade och kostsamma produktionsmetoder.

I sin designprocess kombinerar de 3D-modellering, parametrisk design och praktiskt prototyparbete i en träverkstad.

– En nyckel är att våra strukturer ska vara enkla att tillverka och montera. Det är ett sätt för oss att ifrågasätta om vi måste förlita oss på avancerad och kostsam produktionsteknik för att närma oss ett mer resursmedvetet byggande, säger Hanna Bergqvist.

Resultatet av gruppens första undersökning visades under Trä- och teknikmässan i Göteborg 2022. Då hade de använt moderna modelleringsverktyg för att generera en så kallad Zollinger-konstruktion, en teknik som utvecklades i mellankrigstidens Tyskland, för att bygga valv med långa spann av tunna och korta lameller i billigt virke.

– Vi översatte en befintlig teknik till de moderna program vi har tillgång till, samtidigt som vi var noga med att själva produktionen skulle fungera med enkla verktyg i en vanlig träverkstad, säger Hanna Bergqvist.

Två år senare fick de i uppdrag av Svenska Mässan att ta fram produkter till 2024 års Trä- och teknikmässa. De hörde då av sig till Deromes sågverk, som sponsrade gruppen med korta avkap av gran som genereras under produktionen av fingerskarvat virke. De klabbar gruppen fick är defekta bitar som sågats bort innan det återstående virket skarvas ihop till konstruktionsvirke. De fick också korta plankor av defekt råspont, en produkt som idag säljs som en lägre kvalitet på alternativa marknader. 

Under skissprocessen för paviljongen och sittmöbeln utgick de från dessa biprodukter. Med hjälp av ett parametriskt skript anpassade de konstruktionen efter virkesdimensionerna. Arbetet påbörjades under våren 2024, och framåt sommaren kunde de börja bygga prototyper för att se hur mycket konstruktionen klarade, och justera designen. Under två veckor under sommaren producerade de byggdelarna, monterade paviljongen och snickrade ihop sittmöbeln. Tillverkningen skedde i en verkstad med enkla såg- och borrmaskiner. På Trä- och teknikmässan 2024 fungerade paviljongen som en portal till mässan och sittmöbeln användes också som scen.

– Paviljongen är ett exempel på att konstruktioner byggda av defekt virke kan göras byggbara även utan tillgång till avancerade och dyra maskiner, säger Hanna Bergqvist.

I februari i år fick gruppen ta emot ett av de stipendier som delades ut av Svenskt Trä. Stipendiet inkluderar en kunskapsresa till Norrköping och Linköping, där deltagarna ska besöka skogar och sågverk samt möta aktörer inom träindustrin. De fem deltagarna i Tänk om Trä, Oskar Nesset Mattsson, Benjamin Björksell, Daga Karlsson, Hanna Bergqvist och Helge Berntsson, arbetar idag vidare i olika roller som arkitekter och ingenjörer.

– Vi kommer att fortsätta som en projektbaserad arbetsgrupp och ett interdisciplinärt samarbete. Vi håller utkik efter nya projekt, säger Hanna Bergqvist.

Övriga mottagare av Svenskt Träs stipendier är Anna Erixon, Julia Bianco Sommers, Louise Möller, Johan Stenbeck, Leopold Pretzel, Klara Bolin och Alexander Mihel.