Med blick för akustiken

Vår analys av akustiken på kaféet där vi ses faller lite på att vi är de enda gästerna i lokalen. Petra Jingstål konstaterar ändå att det finns ett nedpendlat undertak och skåp med öppna hyllor som bidrar till diffusion och motverkar ”fladdereko”. Lokalen är relativt glest möblerat, med vadderade stolar, kuddar och dukar, men hon påpekar att textilier, som tunn filt tätt inpå ett hårt material, inte är så effektiva för ljudabsorption som många tror. Det påverkar bara de allra högsta frekvenserna.

– Det är viktigt att skapa en balanserad ljudbild. Absorberar man bara de högre frekvenserna kan det leda till att vi hör sämre eftersom de informationsbärande konsonanterna då har en tendens att försvinna, förklarar Petra Jingstål.

Det var på en sorlande restaurang i San Francisco som hon i slutet av gymnasiet på riktigt insåg kopplingen mellan rummets gestaltning och ljudmiljön. Hon tog med sig insikten till arkitektutbildningen i Edinburgh i Skottland, men märkte tidigt att det inte alls var självklart att arbeta med akustik i gestaltningen. Tvärtom mötte hon ett stort ointresse. Kritikerna, som var praktiserande arkitekter, ville inte kommentera hennes designförslag med fokus på akustiken eftersom de själva saknade kunskap i ämnet.

– Jag tyckte det var galet – och förödande för de miljöer vi ritar, säger Petra Jingstål.

Under masterutbildningen i hållbar arkitektur på Chalmers gjorde hon nya försök. Motståndet var inte lika stort, ändå fick hon nästla sig in på föreläsningar och delmoment på andra tekniska program. Under exjobbet samarbetade hon med en student från masterprogrammet i Ljud och vibrationer. Där undersökte hon olika designförslag för att ändra efterklangstiden i en underjordisk vattenreservoar.

Sedan dess har hon fortsatt att utveckla kunskapen om akustik i olika samarbeten.

– Jag insåg tidigt att jag ville sprida kunskap om akustikens betydelse för upplevelsen av rum, säger hon.

Under sin första anställning som arkitekt på Norconsult började hon att ”vänsterprassla” med akustikerna och efter två år bad ledningen henne att välja avdelning. Hon gick över till akustik, men fortsatte att jobba på tvärs mellan kunskapsområdena.

Efter ytterligare ett par år på företaget blev hon headhuntad till akustikkonsultfirman Delta akustik som ville få in arkitektkompetens. Där arbetade hon i första hand som akustiker men det hände att hon fick gå in som arkitekt och exempelvis rita utformningen av en musikstudio eller göra gestaltningen för en matsal med akustikproblem.

I dag är hon anställd på Akustikkonsulten i Stockholm och arbetar bland annat med en hyresgästanpassning av ett kontor där kunden vill undvika överhörning mellan rum. Den utländska beställarens ljudkrav är komplexa men planlösningen var redan klar när hon klev in i projektet. Uppgiften är därför att lösa akustiken i efterhand med de akustiska förutsättningar som finns. Projektet kommer att inkludera ett maskeringssystem, där ett bakgrundsljud används för att minska risken för att samtal ska uppfattas i angränsande rum, vilket är ovanligt i Sverige, enligt Petra Jingstål.

Hon menar att det är bättre om både inredningsarkitekter och akustikkompetens finns med i projektet från början, i stället för att akustiken ska lösas som fula och dyra tillägg i efterhand.

– Det kan förändra inredningsarkitektens intentioner, och det är inte bra ur ett hållbarhetsperspektiv!

Hon fortsätter att utveckla resonemanget om ljudlogistik och akustisk gestaltning, exempelvis hur ljudalstrande funktioner placeras i förhållande till störningskänsliga funktioner i en planlösning och hur olika ljudmiljöer kan styra våra beteenden. Ett odämpat rum kan skapa det som kallas Lombardeffekten, att rösterna höjs successivt för att överrösta varandra. Ett dämpat rum kan däremot skapa ett dämpat beteende.

– Vi behöver också vara medvetna om vilken typ av ljudmiljö kunden vill skapa. På en restaurang kan önskemålet vara en lite slamrig och festlig miljö, medan en skolmatsal behöver mer dämpning. Blir det alltför tyst kan bakgrundsmusik fungera som en maskerande dimma.

Under åren som yrkesverksam arkitekt har Petra Jingstål insett att arkitektutbildningarna generellt innehåller väldigt lite akustik. I våras var hon själv extern handledare för en kandidatstudent i Inredningsarkitektur på Konstfack, som tidigare inte fått någon undervisning i akustik.

– Jag tycker att det är en felprioritering, både för arkitekterna själva och för brukarna som ska använda rummen. Det är mycket som ska rymmas i en utbildning, men en crash course i akustik hade hjälpt arkitekterna att förstå när de behöver ta in expertis.

Hon känner sig rätt ensam om sitt engagemang i Sverige, men har etablerat kontakt med några arkitekter och inredningsarkitekter som har ett genuint intresse för akustik.

– Det som är positivt är att det har hänt mycket sedan jag tog min examen. Akustikfrågorna har blivit större och mer prioriterade i projekten.