Inredningsarkitektur

Inredningsarkitektens uppdrag är att skapa de bästa möjliga interiöra miljöerna för sin användare. Disciplinen är den, av de fyra arkitektinriktningarna, som arbetar i den minsta skalan och på konstnärlig grund.

Inredningsarkitektur är den gren av arkitekturen som rör allt som finns inuti ett rum – väggar, fönster, dörrar, ytor, texturer, ljus, färg, inredning och möbler. Alla dessa element används av en inredningsarkitekt för att utveckla en fungerande, säker och estetiskt tilltalande miljö för sin användare.

En inredningsarkitekt arbetar både med nybyggnad och ombyggnad, och med alla typer av byggnader där människor vistas, exempelvis hotell, arbetsplatser, skolor, sjukhus, privatbostäder, köpcentrum, restauranger, teatrar och flygplatsterminaler. En inredningsarkitekts arbete bygger på många discipliner inklusive miljöpsykologi, arkitektur, produktdesign, dekoration och färglära. Inredningsarkitekten anpassar sig till planritningar, tekniska installationer och byggnadsregler.

Inredningsarkitektur och inredning

Även om termerna inredningsarkitektur, interiör och inredning ibland används synonymt, så finns skillnader. Det krävs högskoleutbildning för att få kalla sig inredningsarkitekt men samma krav ställs inte på en inredare. Inredningsarkitektur handlar om att utforma byggnadens inre, från väggar till lös inredning, ofta i samarbete med andra arkitekter och byggnadsingenjörer. Inredning, å andra sidan, är i allmänhet mer inriktat på urval och placering av interiöra detaljer inom ett utrymme, till exempel möbler, accessoarer och ytbehandling.

inredningsarkitektur.se
Vi publicerar nyheter och inspiration från hela branschen. Materialet som publiceras kommer från våra samarbetspartners, från fristående skribenter i branschen och från olika nyhetskanaler. Artikelförfattarna står för sina åsikter. Som läsare är du välkommen att lämna synpunkter på innehållet. Vi i redaktionen uppmuntrar en mångfald av åsikter och perspektiv.

Inredningsarkitekt

Inredningsarkitekter jobbar med rumsutformning och rumsfunktioner. Uppdragen handlar bland annat om akustik, belysning, materialkunskap och utformning av offentliga miljöer. En del inredningsarkitekter designar även möbler och andra rumskompletterande produkter. Inredningsarkitekter kan också arbeta som projektledare, förvaltare och upphandlare.

Antalet inredningsarkitekter i Sverige sjunker, mycket på grund av att många verksamma går i pension, vilket gör att efterfrågan på yrkesgruppen är stor. Det finns omkring 600 inredningsarkitekter i Sverige varav närmare hälften driver egen verksamhet. Övriga arbetar som anställda i arkitekt- eller inredningsarkitektföretag. Bara ett fåtal är kommunalt eller statligt anställda.

I Sverige har arkitektyrket delats upp i fyra olika inriktningar:

– Inredningsarkitekt
– Landskapsarkitekt
– Fysisk planeringsarkitekt
– Husarkitekt

Alla fyra kompetenser behövs i olika skeden av ett byggnadsprojekt. Samtliga fyra typer av arkitekter har utbildats i att ta hänsyn till, och skapa volymer och flöden med det mänskliga perspektivet i fokus. Dock skiljer sig utbildning och fokusområden åt i stor utsträckning. En landskapsarkitekt har till exempel stor kunskap om markegenskaper, träd och andra växter medan en inredningsarkitekt besitter kunskap inom möbeldesign och en husarkitekt inom väggkonstruktion.

Aktörer i ett vanligt inredningsprojekt

1. Fastighetsägare/hyresgäst – oftast beställare av fast inredning, kommunicerar med sin hyresgäst
2. Hyresgäster/företag eller organisationer som hyr lokaler – oftast beställare av lös inredning, kommunicerar med sin hyresvärd/fastighetsägare
3. Inredningsarkitekter – skapar en inredning baserad på den slutliga användarens behov, kommunicerar med samtliga aktörer i inredningsprojektet
4. Upphandlare – granskar inredningsarkitektens förslag och ansvarar för att rätt möbler och inredning köps in till projektet
5. Leverantörer – tillhandahåller de möbler och den inredning som slutligen beställts till projektet
6. Producenter till exempel av inredning, textilier, belysning – gör och tillhandahåller leverantörerna med den inredning och möbler som beställts till projektet

Alternativ till inredningsarkitekt

När ska man använda sig av en inredningsarkitekt och när passar en annan kompetens? Som vi var inne på tidigare är inredare och inredningsarkitekt två vitt skilda kompetenser, men som ofta blandas ihop. Förutom inredare finns det även andra kompetenser som ibland hamnar i den gestaltande rollen i ett inredningsprojekt. Vi reder ut de olika aktörerna och deras kompetens.

– Inredare – ett generellt begrepp mestadels används för alla som på något vis jobbar med inredning.

– Homestagingkonsult/Stylist – en benämning på den yrkesgrupp som är specialiserad på att inreda och styla till exempel en bostad inför försäljning, rum inför ett inredningsreportage eller en butik med varor. En stylist är expert på att skapa en estetiskt tilltalande miljö, ofta för en kort tid framöver.

– Husarkitekt – den i Sverige vanligaste typen av arkitekt och även den arkitekt vars kompetens ligger närmast inredningsarkitektens. Husarkitekten arbetar i en annan skala än inredningsarkitekten och är inte utbildad i att gestalta inredningar men hamnar trots det inte sällan i den rollen. Detta beror delvis på att de är i majoritet inom arkitektkåren

– Leverantör – den aktör som levererar möbler och inredning till ett projekt. Eftersom leverantören får sina intäkter baserat på vilken inredning kunden köper kan de ofta erbjuda en kostnadsfri inredningstjänst. En inredningsarkitekt däremot tar istället oftast betalt för tiden de lägger ned och är därför inte bunden att föreslå ett specifikt märke utan arbetar uteslutande med kundens intresse i fokus. Det är inte säkert att den som ger inredningsförslaget är utbildad inom inredning.

– Möbelvaruhus – liknande upplägg som en leverantör. De kan erbjuda en kostnadsfri inredningstjänst på eftersom det medför att de får sälja en större mängd av sina egna möbler. Inte heller här finns någon kompetensgaranti. Ska du använda dig av denna tjänst bör du kontrollera att kompetensen hos inredaren passar ditt syfte.

Sulla Bocca di Tutti av Note Design Studio. Bild från notedesignstudio.se

Färg och färgsättning

En central del av inredningsarkitektur handlar om färgsättning. Färg påverkar upplevelsen av rummet och är en viktig aspekt av hur en människa interagerar i ett rum. Färgsättning i rum är ett komplext ämne eftersom det finns många faktorer som påverkar hur en färg uppfattas. Färgupplevelsen påverkas främst av ljuset från belysning och fönster. En inredningsarkitekt måste ta hänsyn till fönstrens placering och storlek. Soliga söderrum upplevs inte likadant som skuggiga norrum, även om de är målade med exakt samma kulör.

Rumsfärgen är dessutom kopplad till hur människor beter sig och presterar. I sin bok ”Lagom är bäst, om belysning och färgsättning på kontor” skriver Jan Janssen; ”Det finns ett par studier som visar att den mänskliga hjärnan aktiveras mer när betraktaren vistas i en omgivning med varierad eller stark och varm färgsättning. Rum med hög visuell komplexitet i form av många starka färger i brokiga mönster gav upphov till mer stress än neutrala grå rum.”

Inom inredningsarkitektur används färgsättning som en viktig del i till exempel vårdmiljöer eftersom man ser en koppling mellan läkande processer och patientens rumsliga upplevelse. Inom äldre- och demensvården är det bevisat att färg är ett bra stöd för att kunna orientera sig, uppfatta rummet, stimulera eller lugna patienten samt för att stödja patientens minnesfunktioner.

Då, nu och framtiden

Inredningsarkitekturen har lika lång historia som den exteriöra arkitekturen, men det är inte alltid som det uppfattats som en egen disciplin. I antik arkitektur ser vi hur olika stilepoker har satt sin prägel på interiörerna. I äldre källor om interiörens arkitektur handlar det oftast om fast interiör, mer sällan om lös inredning. Under renässansen, både i Europa och i Sverige, kan man se i högre ståndsmiljöer att stora resurser lades på dekorationer av väggar och tak, såsom målningar, textilier och stuckatur. Ett exempel är träpanelerna och kassettaken på Kalmar slott. Från 1700-talet och framåt ägnas mer uppmärksamhet åt lös inredning, såsom möbler och textilier.

Svensk inredningsarkitektur har det senaste århundradet genomgått en stor förändring. Med avstamp i industrialismens intåg växte den så kallade folkhemsrörelsen sig stark på 20- och 30-talet. Den lämnade efter sig många inredningsarkitektoniska ideal som fortfarande lever kvar. Sedan dess har radhuslängorna, miljonprogrammet och den öppna planlösningen haft sina glansperioder som alla lämnat spår i de hem som hittills byggts. I dag verkar vi blicka framåt mot en ny modell av kollektivboenden och självförsörjande komplex. De nya kontoren och arbetsplatserna går samma trend till mötes – innovationsplattformar, aktivitetsbaserade kontorshotell och startup-hubbar tar plats där de forna, fasta kontorsplatserna tidigare stod uppradade. Köpcenter förvandlas till nattklubbar efter ordinarie öppettider och arbetsplatser inhyser konferenser då den dagliga sysslan är utförd.

Begreppen inredningsarkitektur och inredningsarkitekt fick sin formella definition på svenska år 1953 då Svenska Inredningsarkitekters Riksförbund grundades (numera en del av Sveriges Arkitekter). Det förekommer och har förekommit flera liknande begrepp såsom interiördesign, interiörkonst, rumsinredning och inredningsdesign.

”Det krävs en speciell förmåga och närvaro för att gestalta rum som stimulerar fantasin och samtidigt skänker trygghet och harmoni. När inredningsarkitekter inte medverkar, blir resultatet ofta allmänt och opersonligt. Den mänskliga skalan, det taktila och omtänksamma saknas. Nya Citytermi­nalen i Stockholm är ett exempel på att ingen inredningsarkitekt varit involverad.”

- Jonas Bohlin

 

Jonas Bohlin, inredningsarkitekt och tidigare professor på Konstfack samt grundare av Formlinjen på Beckmans, uttalar sig i februariutgåvan (2018) av tidskriften Arkitektur om sina kollegers roll och uppdrag.

 

Utbildning och karriär

Läs mer om vilka möjligheter som finns