Inredningsarkitektur

Inredningsarkitektens uppdrag är att skapa de bästa möjliga interiöra miljöerna för sin användare. Disciplinen är den, av de fyra arkitektinriktningarna, som arbetar i den minsta skalan och på konstnärlig grund.

Inredningsarkitektur är den gren av arkitekturen som rör allt som finns inuti ett rum – väggar, fönster, dörrar, ytor, texturer, ljus, färg, inredning och möbler. Alla dessa element används av en inredningsarkitekt för att utveckla en fungerande, säker och estetiskt tilltalande miljö för sin användare.

Inredningsarkitektur och inredning

Även om termerna inredningsarkitektur, interiör och inredning ibland används synonymt, så finns skillnader. Det krävs högskoleutbildning för att få kalla sig inredningsarkitekt men samma krav ställs inte på en inredare. Inredningsarkitektur handlar om att utforma byggnadens inre, från väggar till lös inredning, ofta i samarbete med andra arkitekter och byggnadsingenjörer. En annan benämning skulle kunna vara interiör arkitektur. Inredning, å andra sidan, är i allmänhet mer inriktat på urval och placering av interiöra detaljer inom ett utrymme, till exempel möbler, accessoarer och ytbehandling.

inredningsarkitektur.se
Vi publicerar nyheter och inspiration från hela branschen. Materialet som publiceras kommer från våra samarbetspartners, från fristående skribenter i branschen och från olika nyhetskanaler. Artikelförfattarna står för sina åsikter. Som läsare är du välkommen att lämna synpunkter på innehållet. Vi i redaktionen uppmuntrar en mångfald av åsikter och perspektiv.

Inredningsarkitekt

Inredningsarkitekter jobbar med rumsutformning och rumsfunktioner i både nybyggnad och ombyggnad. Uppdragen kan handla om alla typer av byggnader där människor vistas, exempelvis hotell, arbetsplatser, skolor, sjukhus, privatbostäder, köpcentrum, restauranger, teatrar eller flygplatsterminaler. I Sverige är det ovanligt att en utbildad inredningsarkitekt utför uppdrag i privatbostäder, även om det händer. Uppdragen gäller oftast en offentlig miljö och rör bland annat akustik, belysning och material. 

En inredningsarkitekt behöver ha kunskap om flera discipliner inklusive miljöpsykologi, arkitektur, produktdesign, dekoration och färglära. Inredningsarkitekten innehar också kompetens att analysera och utveckla arbetsstrategier för olika typer av verksamheter. Inredningsarkitekten anpassar sig till planritningar, tekniska installationer och byggnadsregler. En del inredningsarkitekter designar även möbler och andra rumskompletterande produkter. Inredningsarkitekter kan också arbeta som projektledare, förvaltare och upphandlare.

Antalet inredningsarkitekter i Sverige sjunker, mycket på grund av att många verksamma går i pension, vilket gör att efterfrågan på yrkesgruppen är stor. Det finns omkring 600 inredningsarkitekter i Sverige varav närmare hälften driver egen verksamhet. Övriga arbetar som anställda i arkitekt- eller inredningsarkitektföretag. Bara ett fåtal är kommunalt eller statligt anställda.

I Sverige har arkitektyrket delats upp i fyra olika inriktningar:

– Inredningsarkitekt
– Landskapsarkitekt
– Fysisk planeringsarkitekt
– Husarkitekt

Alla fyra kompetenser behövs i olika skeden av ett byggnadsprojekt. Samtliga fyra typer av arkitekter har utbildats i att ta hänsyn till, och skapa volymer och flöden med det mänskliga perspektivet i fokus. Dock skiljer sig utbildning och fokusområden åt i stor utsträckning. En landskapsarkitekt har till exempel stor kunskap om markegenskaper, träd och andra växter medan en inredningsarkitekt besitter kunskap inom möbeldesign och en husarkitekt inom väggkonstruktion.

Aktörer i ett vanligt inredningsprojekt

– Fastighetsägaren, den som äger fastigheten och ansvarar för allt som tillhör fastigheten

– Hyresgästen, det företag som flyttar in i nya lokaler och blir beställaren av ett inredningsprojekt

– Inredningsarkitekten, den konsult som anlitas av hyresgästen för att säkerställa att interiören uppfyller alla funktioner och krav på en god arbetsmiljö samt är anpassad för hyresgästens behov och varumärke

– Upphandlaren, den som sköter inköp i ett inredningsprojekt. I vissa fall kan inredningsarkitektkontoret eller hyresgästen själva sköta upphandlingen och i stora mer komplicerade uppdrag kan en upphandlare anlitas. En upphandling görs då baserat på inredningsarkitektens underlag för inköp av t.ex. möbler, textilier, skyltar och miljöbelysning

– Leverantören, det företag som levererar och monterar de möbler och den inredning som slutligen beställts till projektet

– Producenten, det företag som tillverkar produkten, vanligtvis ett snickeri eller en fabrik

Alternativ till inredningsarkitekt

När ska man använda sig av en inredningsarkitekt och när passar en annan kompetens? Som vi var inne på tidigare är inredare och inredningsarkitekt två vitt skilda kompetenser, men som ofta blandas ihop. Förutom inredare finns det även andra kompetenser som ibland hamnar i den gestaltande rollen i ett inredningsprojekt. Vi reder ut de olika aktörerna och deras kompetens.

– Inredare – ett generellt begrepp som mestadels används för alla som på något vis jobbar med inredning. En inredare har inte en akademisk utbildning inom området utan är oftast självlärd. Det är vanligt att en inredare betalt i form av provision på inredningen som köps in i ett inredningsprojekt.

– Homestagingkonsult/Stylist – en benämning på den yrkesgrupp som är specialiserad på att inreda och styla till exempel en bostad inför försäljning, rum inför ett inredningsreportage eller en butik med varor. En stylist är expert på att skapa en estetiskt tilltalande miljö med hjälp av dekoration, ofta för en kort tid framöver.

– Husarkitekt – den i Sverige vanligaste typen av arkitekt och även den arkitekt vars kompetens ligger närmast inredningsarkitektens. Husarkitekten arbetar vanligtvis i en större skala än inredningsarkitekten. Hen är utbildad i att formge byggnader och inte i att gestalta inredningar, men hamnar trots det inte sällan i den rollen. Detta beror delvis på att de är i majoritet inom arkitektkåren.

– Leverantör – den aktör som levererar möbler och inredning till ett projekt. Eftersom leverantören får sina intäkter baserat på vilken inredning kunden köper kan de ofta erbjuda en kostnadsfri inredningstjänst. Det är inte säkert att den som ger inredningsförslaget är utbildad inom inredning. En inredningsarkitekt däremot tar istället betalt för tiden de lägger ned och är därför inte bunden att föreslå ett specifikt märke utan arbetar uteslutande med kundens intresse i fokus.

– Möbelvaruhus – liknande upplägg som en leverantör. De kan erbjuda en kostnadsfri inredningstjänst eftersom det medför att de får sälja en större mängd av sina egna möbler. Inte heller här finns någon kompetensgaranti. Ska du använda dig av denna tjänst bör du kontrollera att kompetensen hos inredaren passar ditt syfte.

Då, nu och framtiden

Inredningsarkitekturen har lika lång historia som den exteriöra arkitekturen, men det är inte alltid som det uppfattats som en egen disciplin. I antik arkitektur ser vi hur olika stilepoker har satt sin prägel på interiörerna. I äldre källor om interiörens arkitektur handlar det oftast om fast interiör, mer sällan om lös inredning. Under renässansen, både i Europa och i Sverige, kan man se i högre ståndsmiljöer att stora resurser lades på dekorationer av väggar och tak, såsom målningar, textilier och stuckatur. Ett exempel är träpanelerna och kassettaken på Kalmar slott. Från 1700-talet och framåt ägnas mer uppmärksamhet åt lös inredning, såsom möbler och textilier.

Svensk inredningsarkitektur har det senaste århundradet genomgått en stor förändring. Med avstamp i industrialismens intåg växte den så kallade folkhemsrörelsen sig stark på 20- och 30-talet. Den lämnade efter sig många inredningsarkitektoniska ideal som fortfarande lever kvar. Sedan dess har radhuslängorna, miljonprogrammet och den öppna planlösningen haft sina glansperioder som alla lämnat spår i de hem som hittills byggts. I dag verkar vi blicka framåt mot en ny modell av kollektivboenden och självförsörjande komplex. De nya kontoren och arbetsplatserna går samma trend till mötes – innovationsplattformar, aktivitetsbaserade kontorshotell och startup-hubbar tar plats där de forna, fasta kontorsplatserna tidigare stod uppradade. Köpcenter förvandlas till nattklubbar efter ordinarie öppettider och arbetsplatser inhyser konferenser då den dagliga sysslan är utförd.

Begreppen inredningsarkitektur och inredningsarkitekt fick sin formella definition på svenska år 1953 då Svenska Inredningsarkitekters Riksförbund grundades (numera en del av Sveriges Arkitekter). Det förekommer och har förekommit flera liknande begrepp såsom interiördesign, interiörkonst, rumsinredning och inredningsdesign.

”Det krävs en speciell förmåga och närvaro för att gestalta rum som stimulerar fantasin och samtidigt skänker trygghet och harmoni. När inredningsarkitekter inte medverkar, blir resultatet ofta allmänt och opersonligt. Den mänskliga skalan, det taktila och omtänksamma saknas. Nya Citytermi­nalen i Stockholm är ett exempel på att ingen inredningsarkitekt varit involverad.”

- Jonas Bohlin

 

Jonas Bohlin, inredningsarkitekt och tidigare professor på Konstfack samt grundare av Formlinjen på Beckmans, uttalar sig i februariutgåvan (2018) av tidskriften Arkitektur om sina kollegers roll och uppdrag.

 

Utbildning och karriär

Läs mer om vilka möjligheter som finns