Nya uppdrag inom retail och kontor i pandemins spår

I takt med att omvärlden förändras skiftar våra beteenden, ganska naturligt. Coronapandemins konsekvenser är omöjliga att inte analysera och reflektera kring. IA samlar tankar och trender från inredningsarkitekterna.

Ännu en designvecka är över. Detta år en ovanlig sådan, som till största del ägde rum digitalt med fokus på samtal, kunskapsutbyte och mer eller mindre virtuella produktlanseringar. Många samtal har förstås handlat om den pågående pandemin, hur den påverkat möbelmässan, industrin, möbelproducenterna och möjligheterna att mötas på event och skåla i plastglas. Vad som saknats är samtal om hur människans beteende faktiskt förändrats på kort tid, som en konsekvens av Corona, och hur detta påverkar allt från design till inredningsarkitektur och husarkitektur.

Vilka bättre att reda ut det än inredningsarkitekterna själva. Kristin Östberg, vd och grundare av Indicum inredningsarkitekter, och Anna Harbom, inredningsarkitekt på Reform Arkitekter, var några av talarna under designveckans seminarieprogram Stockholm Design & Architecture Talks. Under titeln Future use of spaces in retail and offices gav de lyssnare en inblick i inredningsarkitektens framtida roll, post-Corona, med utgångspunkt i mänskliga beteenden och behov.

Vad händer med handel?

Sätten vi shoppar och arbetar på har varit under radikalisering under en längre tid. Den fysiska butiken har varit hotad till fördel för online-handel. Framöver spås de två kanalerna bli mer integrerade igen, men med olika syften. I takt med att e-handel ökar kommer kundservice, upplevelse, styling och identitet bli allt viktigare koncept att hantera för butiksägare som vill överleva. Men retailområdet är varierat och det är omöjligt att dra alla aktörer över en kam. Ser en tillbaka tolv månader har exempelvis mode- och skobranschen backat medan inredning-, trädgård- och lågprisbutiker ökat. E-handel är stabil inom alla segment. Fysiska butiker i städer med mycket yta har behövt se över behovet, medan köpcentrum i förorter sett ökade besökssiffror under pandemin.

Tydligt är att utformningen av den fysiska butiken är under utveckling. Varumärkesprofilering kommer bli avgörande, framförallt för den fysiska butiken som måste ge besökaren en tydlig upplevelse som representerar märkets känsla och värderingar. Identitet kommer bli viktigare än själva köpet och vi kommer se butiker eller lokaler utan traditionella kassor och köpdiskar där köpet sker online, trots den fysiska butikens existens. En spaning är att kultur kopplat till shopping kommer växa och bli ett viktigt redskap i att skapa identitet och minnesvärda shoppingupplevelser.

Ju mer tid vi spenderar i hemmet, valfritt eller i isolering, desto mer av handeln kommer att förflyttas från städerna till förorter och landet. Som en konsekvens växer de lokala marknaderna, som unika butiker, kaféer och spontana kontor.

Vad händer med arbete?

Arbete är inte längre en plats vi går till. För många gäller samma sak med kontoret. Det är numera lika mycket hemma, på bussen, på ett kafé eller co-working space. Ett år efter Coronapandemins utbrott är en tydlig trend att arbete på kontoret är starkt kopplat till sociala möten och varumärkesupplevelse, och arbete i hemmet är kopplat till fokus och koncentration. Internationella studier visar att viljan att fortsätta arbeta hemifrån även efter pandemin är en stark global trend.

Allt mer hemarbete gör kontoren till en allt viktigare plats för att kommunicera företagets profil. Kontoren utvecklas till platser för möten, workshops och olika typer av sociala aktiviteter, vilket ställer nya krav på lokalerna och nya rumsliga lösningar är ett måste. Fler företag kommer arbeta aktivitetsbaserat då de behöver lokaler som är mer flexibla än någonsin. Detta för att anpassa arbetsplatserna för färre antal medarbetare som är på plats vid ett givet tillfälle men också för att företag nu behöver vara reaktiva mycket snabbare i takt med att omvärlden förändras.

Digitaliseringen fortsätter att påverka arbetsplatsens utformning och behov, oavsett om platsen är hemma eller på ett traditionellt kontor. Fler och bättre genomtänkta platser för videomöten kommer behövas, men företagen kommer även behöva utveckla sin digitala närvaro att spegla varumärket vare sig möten mellan människor sker digitalt eller fysiskt. Det digitala rummet kommer bli ett nytt uppdrag för inredningsarkitekter och varumärkesutvecklare.

Människan och inredningsarkitekten

Allt ovan har förstås effekter och konsekvenser, på allt i samhället. Inte minst på människan, som hur vi mår, agerar och ändrar våra vanor och beteenden. Men det för också med sig konsekvenser i form av nya behov kopplat till boendet. Hemmet kommer växa att bli en allt starkare och viktigare plats i våra liv. Corona har påverkat människan både på individuell och professionell nivå. Många menar att de funnit en bättre balans mellan arbete och det privata under pandemin: mer tid med familjen, avslappning och återhämtning i naturen och mindre onödigt resande.

Människor vill fortsatt separera arbete och fritid och arbeta nära hemmet. Inte nödvändigtvis i hemmet, på grund av saker som ergonomi, ljud, ljus och luft. Viljan att arbeta hemma eller i närheten till hemmet innebär att företagen måste omdefiniera syftet med kontoret.

Hemarbete kommer fortsatt ske och därför utvecklas till en allt viktigare aspekt att ta hänsyn till för inredningsarkitekter och husarkitekter. Ergonomi, akustik, ventilation och ljusförhållanden kommer ställa nya krav på hemmet. Det är en trolig hypotes att Boverket kommer utveckla dess standard att inkludera väl utformade arbetsplatser i hemmet. Även Arbetsmiljöverket lär behöva se över dess riktlinjer att inkludera arbetsplatser i hemmet.

Sammantaget innebär detta många nya möjligheter och utmaningar för inredningsarkitekten som framöver kommer få ett större uppdrag och ansvar i utformningen av:

• fysiska och digitala butiker
• varumärkesupplevelser
• digitala rum
• flexibla kontorslösningar
• arbetsplatser i bostäder

Kristin Östberg
Anna Harbom

Källor: Intervjuer med fastighetsägarna Vasakronan, Hufvudstaden och Atrium Ljungberg