Hemmamiljöns evolution

Vi är två år in i en pandemi som satt sina spår framför allt i hur vi arbetar. Hemma har blivit kontor och kontoret har blivit... tomt. Vem ansvarar för arbetsmiljön hemma och hur förändras våra privata miljöer av alltmer arbete i hemmet? Inredningsarkitekterna på Navet och Indicum reder ut i frågan kring hemarbete.

Covid 19-pandemin har bland många andra frågor även gett bränsle till diskussionen kring hemarbete. Efter den initiala, mer politiska, frågan kopplad till klass (hur ska en städare kunna arbeta hemifrån?) uppstod andra diskussioner kopplade till arbetsgivarens rättigheter och skyldigheter kopplade till distansarbete. För tydlighetens skull ska framhållas att det finns en skillnad mellan distansarbete och arbete hemifrån. Arbetsgivarverket uttrycker sig så här angående avtal om distansarbete: ”ett sätt att organisera och/eller utföra arbete med användande av informationsteknik inom ramen för ett anställningsavtal eller anställningsförhållande, där arbete, som också kan utföras i arbetsgivarens lokaler regelbundet utförs utanför dessa lokaler”. Detta är frivilligt och sker genom en överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare. Arbete hemifrån anses som en temporär lösning som kan tas till när omständigheterna så kräver och har inte samma frivilliga karaktär som distansarbete.

Förändrad syn på arbete

Snart två år in i en verklighet som präglats av en pandemi står det klart att synen på distansarbete och hemarbete förändrats i grunden. Microsofts CEO Satya Nedell menar att två års digitalisering skedde på två månader, vilket så klart bidragit till möjligheten att jobba i princip var som helst. Med över 200 miljoner Microsoft Teams-deltagare på en dag behövde de anpassa sig snabbt och utveckla programvaran i rekordfart.

Bild från Unsplash av Marvin Meyer.

Plötsligt tvingades arbetsgivare in i en ökad flexibilitet kring såväl arbetsplats som arbetstid. Som en direkt följd av detta ser vi nu hur fler arbetsgivare omvärderar den traditionella arbetsplatsen såväl på makro- som mikronivå.

Arbetsmiljöansvar i hemmet

Som tidigare nämnt kan hemarbete ske utan ett frivilligt avtal. Detta innebär att arbetsgivare har arbetsmiljöansvar oavsett om arbetstagaren vistas på jobbet eller hemma. Enligt arbetsmiljöverket finns det inga regler om exakta antal kvadratmeter för en arbetsplats eftersom behoven varierar beroende på typ av verksamhet, arbetsuppgifter och arbetets organisation. I upprättandet av en traditionell kontorsmiljö har dock faktorer som ventilation, akustik och tillgång till dagsljus såväl som möbler anpassade för slitage i offentlig miljö spelat stor roll.

Vid hemarbete är det alltså arbetsgivaren som måste bidra med det som är nödvändigt för att arbetstagaren ska kunna fullgöra sitt arbete i en tillfredsställande arbetsmiljö. Arbetsmiljöverket menar att behovet måste möta varje individ, vilket har märkts i hur företagen utmanats i att skapa goda förutsättningar för hemarbete. Säkerhetsföretaget Stanley Security med 450 anställda i Sverige gav bort ca 8500 kr per anställd för att dessa skulle få möjlighet att skapa fungerande arbetsplatser hemma. Ett annat exempel är Lantmäteriet vars 2200 anställda fick bidrag för liknande mål.

Kreativa lösningar på hemarbete

Även utan pengar som incitament har vi kunnat se exempel på hur den enskilde anställde tvingats till mer eller mindre kreativa lösningar för att skapa fungerande arbetsplatser i hemmet. En strykbräda blir ett höj- och sänkbart skrivbord, badrummet blir ett telefonrum när dörren behöver stänga ute oljud, medan andra bygger om hemma för att skapa regelrätta arbetsrum. Stockholms Universitets kommunikationsavdelning sammanställde fotoreportaget ”Ett år av hemarbete – visa din pandemivardag” där en del kreativa lösningar kan beskådas.

Det traditionella kontoret förändras

Med nya arbetssätt och nya problemlösningar påverkas naturligtvis den traditionella synen på kontor och arbetsplatser. I Emma Frans ”Alla tvättar händerna” (Volante, 2021) framhålls en forskningsrapport angående arbete på distans där de som jobbade hemma generellt ökade prestationen med 13 procent. Sacos ordförande Göran Arius, menar i ett pressmeddelande att det som arbetsgivare blir svårt att reglera arbetsmiljön med fler hemmajobbare. Innan pandemin satt 41 procent mer än 7 timmar framför sina skärmar (inräknad mobila enheter), en siffra som nu har ökat till 75 procent. Enligt samma undersökning utförd av Novus i mars 2021 menar 4 av 10 arbetstagare att arbetsbelastningen har ökat. Kontakten med och relationen mellan kollegor i det fysiska rummet riskerar också att försvinna helt vid hemarbete. 

Så hur översätter man dessa för- och nackdelar till det nya kontoret? Post-pandemin talas alltmer om flexibla kontor där hemarbete kombineras med tid på kontoret.

Nya behov i hemmet

I en undersökning av Kairos Future i februari 2021 kan noteras att hemmet efter pandemins intåg har fått ett flertal funktioner där behoven till avgränsning också ökar. Vi vill kunna stänga dörren till arbetsdelen av hemmet efter arbetsdagens slut men även omvänt, inte bli distraherade av hemmet och eventuella andra hemarbetande familjemedlemmar under arbetsdagen. I undersökningen framkommer också att många har fått mer tid för hobbies under pandemin då arbets- och privatlivet har varit lättare att balansera, vilket ger ytterligare behov att ”få plats med allt”.

Grafik från Hemnet.

Utöver ändringar och tillägg i våra existerande hem, kan noteras förändringar i hur hus- och lägenhetsköparen har ändrat sitt tillvägagångssätt inför flytt till ny bostad. Det finns nya prioriteringar för vad vi vill ha i våra hem. De sökord som ökade mest under 2020 var ”uteplats” med 92 procent och ”inglasad balkong” med 52 procent. I en av Hemnets egna undersökningar från 2020 till 2021 var den största ökningen hur man värdesätter hemmakontoret. Den andelen ökade med 4 procentenheter från 7 till 11 procent.

Nya behov på kontoret

Vi inredningsarkitekter som arbetar med kontor ser dagligen hur hemarbete påverkar vårt arbete med planlösningar och att skapa funktionella och attraktiva arbetsplatser. Det blir till exempel väldigt svårt för företag som har fasta personliga platser till alla sina anställda att planera för hur kontoret ska fungera när de samtidigt tillåter hemarbete 2-3 dagar i veckan. Aktivitetsbaserade kontor blir den enkla lösningen eftersom hemarbete medför en ännu högre nivå av flexibilitet än tidigare.

En annan viktig del som påverkar vårt inredningsarkitektens arbete är att de arbetsuppgifter som traditionellt utförs på kontoret har ändrats eftersom de mest koncentrerade arbetet nu sker hemifrån. Kontoret behöver därmed anpassas till att vara mer av en mötesplats och fungera för en mängd olika mötessituationer: spontana möten, bokade möten, hybridmöten etc.

Kontorets förmåga att skapa gemenskap och vi-känsla på arbetsplatsen har så klart alltid varit viktig men nu är den avgörande för att få personer att välja kontoret.

Något vi inte får glömma är att mycket av arbetet nu sker i digitala rum och därför är det viktigt att ta hänsyn till utformningen av företags digitala rum likväl som de fysiska rummen.

Texten är skriven av Navet och Indicum Inredningsarkitekter, två kontor som båda arbetar med kontors- och arbetsmiljöer.