Fysisk närvaro i digital tillvaro

Hur påverkas inredningsarkitekturen av att vi tillbringar allt mer tid i digitala miljöer? Det har alltid varit en utmaning att förmedla en vision utifrån en tvådimensionell ritning, men med VR kan avståndet mellan arkitekt och slutanvändare minskas. Med digitala processer kan miljöerna upplevas långt innan de är byggda.

Virtual Reality som koncept innebär att en användare interagerar med en tredimensionell digital värld. Med hjälp av ett VR-headset kopplat till en dator eller mobiltelefon går det att uppleva en miljö ur alla tänkbara vinklar, oavsett om platsen är befintlig, historisk eller ännu inte färdigställd. På senare tid har även AR (augmented reality), ett mellanting mellan vår fysiska värld och en helt digital simulering, skapat än större möjligheter för interaktion och kommunikation.

Även om de grundläggande idéerna bakom VR och AR funnits länge är det först senaste åren som utvecklingen på både hård- och mjukvarusidan kommit så pass långt att tekniken går att tillämpa praktiskt. Som vid så många andra teknikskiften är det spel- och nöjesbranschen som legat i framkant. Men den teknik som från början endast användes av  spelfantaster och teknikfreaks är idag tillgänglig för de flesta. Och för inredningsarkitekter och beställare av inredningsarkitektur är tillämpningarna många.

Allt är förändrat, men ändå inte

Mellan idé, vision och ett färdigt projekt kan stegen vara gigantiska. Dessutom finns det alltid en verklighet i form av tidsplan och budget att förhålla sig till. Genom att använda virtual reality som kommunikationsverktyg kan både inredningsarkitekter och beställare skapa samsyn i projektet och uppleva slutresultatet på samma villkor, långt innan projektet är färdigställt. Det leder ofta till smidigare och effektivare projekt.

Tekniken öppnar också för en helt ny typ av delaktighet. Med hjälp av interaktiva miljöer kan arkitekturen utformas gemensamt där alla projektdeltagare kan delta i skapandeprocessen. Det i sin tur lägger grunden för verksamhetsanpassade miljöer som ser lika bra ut som de är användbara. I både aktivitetsbaserade kontorsmiljöer eller i handelsplatser är det exempelvis av största vikt att kunna förutse hur ytorna används.

Beslutsunderlag, parallell miljö eller fristående projekt

Oavsett om det är kontorsmiljöer, butiksytor eller utbildningsmiljöer ska inredningsarkitekturen bära en identitet, underlätta och möjliggöra idéutbyte. Men hur gör man när antalet tillgängliga kvadratmeter inte motsvarar det faktiska behovet? Även här kan virtual reality spela en avgörande roll. När gränserna mellan det analoga och digitala suddas ut kan virtuella miljöer – vid sidan av att fungera som beslutsunderlag under ett pågående projekt – även fungera som komplement till fysisk miljö eller som fristående säljverktyg.

En inredningsarkitekts huvuduppgift är att skapa rum för människor och organisationer att må bra och utvecklas. Och när vi tillbringar mer och mer tid i digitala miljöer är det naturligt att det är inredningsarkitekter som skapar dessa.

Exempel från verkligheten

I samarbete med den svenska möbeltillverkaren Abstracta har MER utvecklat en virtuell utställning som på 1000 kvadratmeter som visades för första gången under Stockholm Furniture Fair 2020 där den var med och satte en ny standard för hur fysiska produkter kan upplevas digitalt. Utställningsytan bestod av sex olika rum, däribland ett ljudlaboratorium och en takträdgård där syn, hörsel och interaktivitet samspelade i upplevelsen av produkterna. Den virtuella miljön är en förlängning på Abstractas fysiska showroom och fungerar som plattform för både försäljning och marknadsföring.

MER har även skapt en digital version av Microsofts nya kontor i VR. På det sättet kunde inredningsarkitekterna involvera hela projektgruppen i skapandeprocessen redan från dag ett. Upplägget gav inte bara ett effektivare projekt utan la även grunden för hållbara lösningar och hjälpte till att visa den tydliga kopplingen mellan flexibilitet, ekonomi och hållbarhet för kunden.