”Det statiska medverkandet från tidigare år kommer vi inte att återvända till”
Pandemin skakade om hela branschen och efter flera år utan möjlighet till fysiska möten hölls nyligen Stockholm Furniture Fair för första gången sedan 2020. Hur har pandemin utmanat mässan och sättet vi möts på? Ska mässan fortsätta vara tongivande behöver den fortsätta vässa sitt erbjudande under hela året och både lyssna in utställarna och besökarna, menar Hanna Nova Beatrice, Project area manager för SFF.
Hej Hanna Nova Beatrice, Project area manager för Stockholm Furniture Fair och Stockholm Design Week! Har något förändrats för mässan sedan pandemin?
Hela spelplanen har förändrats, och det var på tiden. Sättet vi producerar, kommunicerar och säljer möbler på har förändrats. Miljöaspekten är högst upp på allas agenda, och det gäller även oss. Det är ett kontinuerligt arbete som kräver kunskap.
Vi har två hållbarhetspartner som stöttar, och ett övergripande arbete som Stockholmsmässan driver. Men det räcker inte. Vi måste även erbjuda våra utställare flexibilitet med både montrar, deltagande och synergier med design week. Och vi behöver skapa ett relevant innehåll som lockar fler besökare och går i bräschen för branschen. Rent konkret är vi ett mindre team än vi var tidigare, vi är helägda av Stockholm stad och vi har ett nytt fokus där även Stockholm design week spelar en viktig roll.
Har ni behövt tänka om och tänka nytt eller förändra något för årets mässa?
Jag började som projektchef för SFF och SDW för ett och ett halvt år sedan, och mitt fokus har varit att se över alla delar. Vissa förändringar syntes på årets mässa, andra tar längre tid att implementera. Några exempel på det är att vi har tagit fram en ny grafisk profil och identitet med Stockholm Design Lab, bland annat för att förtydliga att vi både är avsändare för mässan och design week; vi kan erbjuda en mässa med tradition och kunskap och en mer snabbfotad designvecka. Vi har också skapat fler synergier mellan mässan och designveckan, bland annat med the Gallery på mässan, där utställare som är med i design week kan ställa ut en nyhet.
Ett av målen är att det ska vara flexibelt att ställa ut, en producent ska inte behöva ha samma deltagande varje år med en stor monter på samma plats. Ett år kanske man är med storskaligt, ett annat gör man något på design week eller har en liten monter på 15 kvadrat. Det här är en omställning både för oss och utställarna. Fördelarna med en mässa är effektiviteten; besökaren får allt samlat under ett tak. På design week kan man skapa andra upplevelser.
För att locka fler besökare behöver vi också bidra med innehåll i form av upplevelser och kunskap, genom att skapa ett kulturellt utbud med utställningar som är så bra att de kan gå vidare till andra platser när mässan är slut, och organisera riktigt bra talarprogram. Vi är en mötesplats för affärer, kunskap och networking, och en motor för designindustrin.
Är det lika många producenter som förr som deltar?
Innan pandemin 2020 deltog drygt 600 företag, i år har vi 478 utställare på mässan och drygt 100 på design week. Det känns bra och speglar världsläget. Särskilt efter tre år med uppskjutna och inställda mässor. Vi har även rekordmånga förstagångsutställare sett till antalet utställare.I år hade vi cirka 26.500 besök. Om man ska jämföra besök mellan branschdagarna 2020 och 2023 hade vi cirka 80 procent av de besök vi hade 2020. Det är ett väldigt bra resultat efter pandemin och vi är säkra på att det ökar framåt. Den här typen av siffror kan inte en designvecka i Stockholm attrahera, det krävs en gemensam plattform och motor för det och de företag som ställer ut på mässan är de som driver denna trafik. Jag tycker det är viktigt att komma ihåg det när man funderar över mässans betydelse och designveckan kontra möbelmässa.
Vad tänker ni om mässans framtid?
Pandemin skakade industrin och vi föll ur våra invanda rutiner. Under en period kändes det som vi aldrig ville besöka en mässa igen – designveckor och digitala fönster räckte gott och väl. Så känns det inte nu. Det finns en poäng med en fysisk mässa, där allt är samlat under ett tak och fokus är på affärer, möten och kunskapsöverföring.
Det är väldigt effektivt ur många perspektiv – det är lätt att glömma bort den aspekten. Men vi kan inte återgå till det som var förut; det krävs nytänk, flexibilitet och ett större erbjudande – det statiska medverkandet från tidigare år kommer vi inte återvända till. Stockholm Furniture Fair har spelat en betydande roll för den svenska och skandinaviska designindustrin. Ska den fortsätta vara tongivande behöver den fortsätta vässa sitt erbjudande under hela året och både lyssna in utställarna och besökarna, och utmana dem. Vissa saker är konkreta, andra har med energin att göra.
Hur tänker ni kring miljöaspekten gällande mässan; montering, material, som byggs upp och ner?
Utgångspunkten i varje byggnation och utställning är cirkularitet; material ska gå att återanvända eller återbruka i så stor mån som möjligt och utställningarna vi själva tar fram ska tas vidare till andra platser för att få ett längre liv. Vi har två hållbarhetspartner – svenskt trä och 100-gruppen – som stöttar oss i vårt kontinuerliga arbete med hållbarhetsfrågor. 98% av avfallet återvinns, återbrukas eller energiåtervinns och vi har specialbyggda mobila återvinningskärl för noggrann källsortering.
Vi provar också nya grepp, som Nude Edition. Det är ett nytt område med mindre montrar och ett steg i en omställning mot ett mer hållbart sätt att ställa ut. Montrarna är byggda av återvunnet material som går tillbaka och återvinns efter användning. Materialpartners för montrarna är Recoma och Tarkett. Våra gästutställningar går dessutom vidare till andra platser efter mässans slut, liksom möbler och material i baren Underbar. Stockholmsmässans verksamhet är certifierad enligt ISO 20121, en internationell standard för hållbarhet vid evenemang.